Faktorer bakom bristande protestvilja i Belarus

nt recension

Norrköpings Tidningar, 18 oktober 2014

Norrköpings Tidningars ledarskribent Hans Stigsson Michajlov skriver om (de bristande) förutsättningarna för en upprepning av det ukrainska majdanupproret i Belarus (Vitryssland). Och han gör det med utgångspunkt i min nysläppta bok Bruksanvisning för diktatorer.

En av de faktorer som Stigsson Michajlov tar upp i sammanhanget är att breda lager i den belarusiska befolkningen faktiskt inte är så missnöjda som många kanske tycker att de borde vara med tanke på det rådande förtrycket. Han skriver:

Många belarusier upplever inte utan anledning att deras välfärd, ja till och med deras rättssäkerhet, är mer betryggande än exempelvis ukrainarnas. Framför allt är korruption ett långt mindre problem, vilket enligt min mening gör exempelvis sjukvården avgjort bättre i det belarusiska fallet.

Utan att ha någon djupare insikt om sjukvårdens effektivitet i Belarus respektive Ukraina, kan jag konstatera att det finns en skillnad mellan länderna i hur korruptionen fungerar. Den är förvisso vanligt förekommande i Belarus också, men där betydligt mer ”centralstyrd”. Det är till exempel inte så vanligt med korrupta trafikpoliser som plockar bilister på småmutor istället för fortkörningsböter. Men ansvariga tjänstemän inom den så kallade maktvertikalen kan sko sig ekonomiskt på licensutfärdanden och andra myndighetsärenden, så länge de gör detta utan alltför stora excesser. Det fungerar därmed också som en hållhake på dem: Om de brister i lojalitet mot regimen så sätts de enkelt dit för den aktuella korruptionen.

Vad gäller rättssäkerheten så är den defintivt usel i Belarus (om detta problem handlar för övrigt ett av kapitlen i min bok, med flera konkreta och hårresande exempel på eländet). Men regimen väljer oftast med omsorg ut vilka som ska drabbas av det, och då handlar det huvudsakligen om två kategorier av människor: aktiva regimkritiker och marginaliserade samhällsgrupper med små möjligheter att utkräva rättvisa.

Genom att man koncentrerar repressionen på en mindre krets personer, uppmärksammas den knappast alls av det stora flertalet belarusier. Lägg därtill att människor överlag är väl medvetna om de stora riskerna med att engagera sig i samhällskritisk verksamhet. Priset för ett sådan engagemang kan bli oerhört högt, något som få av förklarliga skäl är beredda att betala om de inte är personligt berörda.

Ales Bjaljatski avfärdar Lukasjenkas förmenta neutralitet

bialiacki-svaboda

Ales Bjaljatski

Den belarusiska (vitryska) människorättsorganisationen Vjasnas ordförande Ales Bjaljatski medverkade på måndagen i den internationella konferensen ”Forum 2000” i Prag. I sitt anförande gav han bland annat sin syn på Lukasjenkas roll i den pågående Ukrainakonflikten. Han avfärdade den ganska spridda uppfattningen att Lukasjenka skulle vara neutral mellan Ryssland och Ukraina:

Ryska militärbaser i Belarus, gemensamt luftförsvar med Ryssland, enormt ekonomiskt beroende av Ryssland, kulturell och språklig russifiering, rysk assimilation av belarusier, där har ni svaret på frågan om vilken sida Lukasjenka står på.

Bjaljatski menade också att ett centralt motiv bakom Rysslands agerande i Ukraina varit rädslan för att det ukrainska scenariot – där folket störtade en korrumperad statsledning – skulle kunna upprepas i Ryssland:

Putin skulle vilja att Ukraina var som dagens Belarus: en diktatur utan vare sig ekonomisk eller politisk självständighet, där det kvästa folkets röst inte kan höras.

Hela Ales Bjaljatskis anförande kan ses och höras här (på ryska):

http://www.svaboda.org/media/video/26636830.html

Fotbollsrevolution?

Samtidigt som Sverige mötte Ryssland i kvalet till Fotbolls-EM i förra veckan, drabbade Belarus och Ukraina samman i den belarusiska staden Barysau. Ukraina vann själva fotbollsmatchen med 2-0, men det mest minnesvärda stod att finna på annat håll.

fotbollsförbrödring

Belarusiska och ukrainska fotbollssupportrar gör gemensam sak

Ovanligt nog fattade respektive lands fotbollssupportrar tycke för varandra och utväxlade artigheter i form av högljudda talkörer. Den belarusiska hejaklacken ropade ”Ära åt Ukraina!” (en slogan som varit central inom den ukrainska Majdan-rörelsen), varpå Ukrainaklacken svarade med ”Leve Belarus!”. Dessutom förenades supportrarna i en nidvisa mot Rysslands president Vladimir Putin.

Efter matchens slut ingrep så den belarusiska ordningsmakten. Tiotals supportrar från båda länder greps, och dagen därpå inleddes domstolsförhandlingar, där de gripna anklagades för huliganism i form av svordom på allmän plats. Några ukrainare hann också dömas till kortare fängelsestraff innan Ukrainas president Petro Porosjenko engagerade sig i fallet. Strax därpå släpptes samtliga ukrainare (inklusive de redan dömda) fria och kunde återvända till sitt hemland. Lika lyckligt lottade var dock inte deras belarusiska kollegor.

Pavel Vinahradau fängslad igen

pavel vinahradau 2

Pavel Vinahradau

Regimen har trappat upp repressionen mot ungdomsaktivisten Pavel Vinahradau ytterligare. Häromdagen dömdes han återigen till 15 dagars fängelse. Nu hotas han också av medicinsk tvångsvård.

Vinahradau är sedan en tidigare fängelsedom satt under så kallad preventiv övervakning, en straffåtgärd som omprövats och förlängts med jämna mellanrum de senaste åren, mot bakgrund av hans vägran att avbryta sitt samhällsengagemang.

Regelverket för denna övervakning innebär bland annat att Vinahradau regelbundet måste inställa sig hos polisen, och inte får dricka alkohol. Vid flera tillfällen har han gripits i samband med sina besök på polisstationen, formellt anklagad för att ha svurit åt de närvarande polismännen. Påföljden för detta brott är fängelse i upp till 15 dagar.

Att fängsla regimkritiker för påstådda svordomar har blivit en allt vanligare form av repression i Belarus under de senaste åren. I själva rättegångarna framträder de polismän som ingripit som enda tillåtna vittnen.

Ett nytt och särskilt oroande moment i förföljelsen av Pavel Vinahradau är påfundet att anklaga honom för onykterhet. För andra gången har man nu upprättat ett protokoll där han på falska grunder uppges ha varit berusad. Riktigt absurt i sammanhanget är det faktum att de angivna tidpunkterna för de aktuella alkoholtesterna skulle innebära att han druckit alkohol medan han vistats på polisstationen.

Vinahradau fruktar nu att man med hänvisning till alkoholanklagelserna kommer att inleda en ny rättsprocess mot honom. I Belarus finns nämligen möjlighet att döma personer som tre gånger straffats för alkoholförseelser till en särskild form av medicinsk tvångsvård, som i praktiken går ut på att låsa in dem i ett arbetsläger. Metoden har tidigare använts mot regimkritiker, och nu är alltså risken uppenbar att Pavel Vinahradau kommer att utsättas för den. Därmed kan regimen också hålla honom borta från den politiska arenan under en längre period, enligt lagen är minimitiden för den aktuella tvångsvården ett år.

Kampanjvecka mot dödsstraff i Belarus

dödsstraff

Kampanjposter

Inom ramen för den belarusiska kampanjen Människorättsförsvarare mot dödsstraff genomförs 5-10 oktober en särskild kampanjvecka under parollen ”Dödsstraff är mord”.

Belarus är det enda landet i Europa där dödsstraff fortfarande utdöms och verkställs. Det är naturligtvis en förkastlig straffpåföljd i sig. Flera av de belarusiska rättsprocesser som på senare år har lett fram till dödsstraff har dessutom präglats av stora brister vad gäller rättssäkerhet.

Mer om dessa och andra brister i rättsväsendet i Belarus kan man bland annat läsa i kapitlet ”Polisstat istället för rättsstat” i min nyutkomna bok Bruksanvisning för diktatorer.

Lilla scenen på Bokmässan – kommunikation om global utveckling när den är som bäst!

bokmässan presentation

Presentation av ”Bruksanvisning för diktatorer” på Bokmässan i Göteborg

I torsdags presenterades så min nyskrivna bok ”Bruksanvisning för diktatorer” på Bokmässan i Göteborg. Själva presentationen hölls i form av ett samtal mellan mig och Kristina Henschen (kanslichef på LO-TCO Biståndsnämnd, med lång Belaruserfarenhet i bagaget) på Internationella torgets lilla scen.

Att det ägde rum just där var särskilt roligt. Lilla scenen på Internationella torget är nämligen en av de främsta mötesplatserna för olika aktörer med intresse för global utveckling. Färgstarka personligheter från när och fjärran, spännande berättelser, intressanta samtal och diskussioner om skeenden runt om i världen avlöser varandra på scenen. Att jag själv fick vara en del av detta evenemang i år var därför naturligtvis mycket hedrande.

Maria Söderberg

Maria Söderberg

Sedan några år tillbaka är det fotografen och skribenten m.m. m.m. Maria Söderberg som har i uppdrag att arrangera scenprogrammet. Och hon gör det med den äran!

Tack vare hennes enastående förmåga att skapa en välfungerande helhet av till synes helt åtskilda perspektiv och utgångspunkter – såväl geografiskt som tematiskt – har Lilla scenen utvecklats till en sprudlande och energifylld arena där man bombarderas av inspirerande intryck och tankar. För oss som själva är aktörer inom utvecklingssamarbetet innebär det dessutom en ovärderlig möjlighet att både förmedla och tillägna sig andras erfarenheter. Det här är kort sagt kommunikation om global utveckling när den är som bäst.

Maria Söderberg har själv ett starkt engagemang för Belarus (Vitryssland), vilket bland annat tagit sig uttryck i de under många år återkommande så kallade litteraturresor som hon genomfört, där svenska och belarusiska författare mötts och utbytt erfarenheter. Hon har fått flera välförtjänta utmärkelser för denna kulturöverbryggande projektverksamhet, som är oerhört uppskattad av belarusiska kulturarbetare.

Men till skillnad från oss nördar som koncentrerar oss på ett begränsat område klarar Maria Söderberg alltså också av att greppa vitt och brett om de större sammanhangen. Och denna kompetens kommer onekligen till sin rätt i samband med arrangemangen på Bokmässans Internationella torg. Det är bara att gratulera de ansvariga till att ha lyckats knyta en sådan resurs till sig.

EU-chef uppmanade belarusier att stödja Lukasjenka

Majra Mora ONT

EU-chefen Majra Mora hyllar Lukasjenka i tv-talkshow

En olycka kommer sällan ensam, sägs det. Och det verkar tyvärr ligga något i det, åtminstone när det gäller internationella toppdiplomaters förhållande till Aljaksandr Lukasjenka. För en dryg vecka sedan uttalade sig FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon positivt om den belarusiska (vitryska) förtryckarregimen. Ett par dagar senare var det dags för EU:s representant i Belarus att trampa ordentligt i klaveret.

Majra Mora leder EU:s delegation i Minsk och deltog förra måndagen i en talkshow i den statliga tv-kanalen ONT. Programledare för showen är för övrigt Vadzim Hihin, som har en central roll i Lukasjenkas propagandaapparat och just därför också finns med på EU:s sanktionslista över statstjänstemän med ansvar för brott mot de mänskliga rättigheterna i Belarus.

Det är märkligt nog att Mora ställde upp i talkshowen, men ännu mer anmärkningsvärt är det hon sade när hon i slutet av programmet fick i uppdrag att kortfattat framföra sitt viktigaste budskap. I ett emotionellt tonläge riktade hon sig till det belarusiska folket och sade:

Belarusier, ni är fredliga människor. Stöd er president så att det inte blir mer krig i ert grannland.

 

Moras uttalande kommenterades spontant av Hihin: ”Det där var värdefulla ord!”. Och visst var de guld värda för regimen. Att få höra EU offentligt uppmana belarusierna att stödja Lukasjenka hade man nog inte vågat drömma om.

Inom demokratirörelsen blev man av förklarliga skäl inte lika glad, och från flera håll krävdes att EU officiellt skulle ta avstånd från Moras uttalande, något som dock inte skett.

Själv har Mora i en intervju försvarat sig med att hon pratade just om den ukrainska kontexten och att EU:s politik gentemot Belarus i övrigt är oförändrad. Det är dock ett klent försvar. Majra Mora borde veta att hennes citat kommer att utnyttjas med full kraft i regimens inhemska propaganda, inte minst inför nästa års presidentval. Hon borde också veta tillräckligt mycket om Lukasjenkas grova brott mot de mänskliga rättigheterna för att överhuvudtaget säga något positivt om honom.


Ales Bjaljatski berättar själv

Spela ”Tystade röster”!

Arkiv

wordpress stats plugin

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: