EU fortsätter kohandla med Lukasjenka

Så har EU fattat beslut om att åter tillämpa (och utvidga) sina sanktioner mot den belarusiska (vitryska) regimen. Utvidgningen består av att fler personer än tidigare berörs av visumrestriktioner och frysta tillgångar i EU (i den mån vederbörande har några sådana). Totalt har 158 personer satts upp på sanktionslistan. Den konkreta namnlistan har ännu inte publicerats, men den lär bland annat rymma Aljaksandr Lukasjenka själv och hans två vuxna söner.

Det är positivt att EU kunnat enas om denna sanktionspolitik, och att en märkbar breddning av sanktionslistan ägt rum. Beslutet rymmer också ett tydligt fördömande av regimens agerande i samband med presidentvalet. Betydligt mer vag är dock EU när det gäller villkoren för att åter upphäva sanktionerna. Det talas om att politiska fångar måste friges, och att man i övrigt vill se framsteg på vägen mot reformer av vallagstiftningen och bättre respekt för yttrande-, press-, mötes- och föreningsfrihet, utan konkreta kriterier dock.

Märkligt är att EU fortsätter använda en retorik som tycks signalera förhoppningar om att Lukasjenka vill demokratisera Belarus. Utvecklingen efter den 19 december borde annars en gång för alla ha gjort klart att detta är uteslutet.

Beslutet nämner för övrigt ingenting om huruvida EU tänker fortsätta ge ekonomiskt stöd till Belarus, så uppenbarligen är ett sådant stöd fortfarande möjligt. Däremot meddelar man uttryckligen sin ambition att upprätthålla en dialog med regimen (i första hand lär det bli via utrikesministern Siarhej Martynau), och det belarusiska deltagandet i Östliga partnerskapet nämns också som fortsatt aktuellt.

Några breda ekonomiska sanktioner är det alltså inte fråga om. Däremot förbehåller sig EU rätten att gå ett steg längre och införa riktade sanktioner mot vissa centrala ekonomiska intressen om inte de politiska fångarna släpps.

Sammantaget synes risken uppenbar att EU håller på att försätta sig i samma position som tidigare, där man gav sig in i en osmaklig kohandel om de mänskliga rättigheterna, med förödande resultat. Kosmetiska förändringar ”i demokratisk riktning” belönades med ekonomiskt stöd i form av krediter. Och Lukasjenka kunde framställa sig som mer eller mindre accepterad av EU.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt har efter presidentvalet gett uttryck för en tuff attityd mot den belarusiska regimen. Samma hårda linje har drivits av hans kollegor i Polen, Tyskland och Tjeckien. Om de menade allvar bör de vara ganska besvikna över slutresultatet.

(Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström om EU-beslutet)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




Ales Bjaljatski berättar själv

Spela ”Tystade röster”!

Arkiv

wordpress stats plugin

RSS Fokus Vitryssland

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Tystade röster

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggare gillar detta: