Fokus Vitryssland kommer att förmedla nyheter om mänskliga rättigheter i Belarus, huvudsakligen baserade på oberoende belarusiska källor. Som mer renodlad nyhetskanal blir detta ett komplement till Belarusbloggen, som ju skildrar Belarusrelaterade frågor ur ett bredare perspektiv med inslag av såväl opinionsbildning och informationsspridning, ofta med koppling till Sverige.

Fokus Vitryssland hittar du här: www.fokusvitryssland.se

På tisdag – den 31 januari – kl 12.30 arrangerar Östgruppen tillsammans med Civil Rights Defenders och Amnesty International, svenska sektionen en manifestation till stöd för den fängslade belarusiske människorättsförsvararen Ales Bjaljatski. Manifestationen äger rum utanför Belarus ambassad på Lidingö, Herserudsvägen 5.

Medverkar gör bland annat Vjasnas vice ordförande Valjantsin Stefanovitj, mångårig vän och kollega till Ales.

Kom dit du också!

Östgruppen uppmanar den svenska regeringen att reagera kraftfullt på domslutet. På tisdag – den 31 januari – arrangerar vi också en manifestation till stöd för Ales utanför Belarus ambassad på Lidingö. Kom dit du också!

Det är andra gången på kort tid som svenska socialdemokrater hindras från att besöka Belarus. I september fick en hel delegation avslag på sin ansökan. I gruppen ingick bland annat riksdagsledamoten Gunilla Svantorp.

På NWT:s ledarredaktion har man däremot koll på vad detta handlar om.

Franska ambassaden, som utfärdat visum till Kuljasjou frånsäger sig allt ansvar och hävdar att man bara uppfyller sitt åtagande mot den internationella organisationen Interpol, som har sitt säte i Frankrike. Man är helt enkelt skyldig att bevilja visum till Interpols besökare.

Formellt är det förmodligen korrekt precis som i fallet med den förre inrikesministern Uladzimir Navumau (också han uppförd på sanktionslistan, misstänkt för inblandning i kidnappning av och mord på oppositionella), som häromåret bjöds in till Schweiz av FN. Det aktuella besöket berörde dock inte FN. Istället passade Navumau – som samtidigt var ordförande i Belarus ishockeyförbund – på att närvara vid ishockey-VM som då avgjordes i Bern.

Man kan och bör dock fråga sig varför Interpol bjuder in Kuljasjou. Att det formellt är möjligt betyder ju inte att det nödvändigtvis är lämpligt. Syftet med besöket lär vara att förhandla om särskilda passregler för Interpols medarbetare, så att dessa enkelt ska kunna resa in i Belarus vid behov. Ett ärende som rimligen borde ha kunnat klaras av utan att Kuljasjou åker till Frankrike.

Anatol Kuljasjou

Att överhuvudtaget förhandla om regelverk med Kuljasjou kan också tyckas fåfängt. Han har tydligt deklarerat att han inte bryr sig om internationella lagar och normer, utan bara lyder under den inhemska (repressiva) lagstiftningen i Belarus. Detta efter kritik från FN mot att Belarus fortfarande tillämpar dödsstraff. Kuljasjou var också högste ansvarig för den brutala polisinsatsen mot demonstranter i samband med presidentvalet i Belarus i december 2010, där över 700 personer greps och många utsattes för grovt polisvåld. Inte heller då brydde han sig om protesterna mot Belarus uppenbara brott mot internationellt erkända rättsnormer.

Lukasjenka är som bekant själv en hängiven ishockeyspelare och den naturlige anföraren för det belarusiska veteranlandslaget. Han har också egenhändigt utnämnt turneringen till inofficiellt VM för veteraner, även om det i själva verket inte är några utpräglade landslag som medverkar (med undantag för det belarusiska). Bengt-Åke Gustafsson spelar till exempel i det lag som representerar Österrike.

Sverige har emellertid också ett eget lag med i turneringen, med namnet SOHA (Swedish Oldtimers Hockey Association).

Vad spelar nu detta för roll? Jo, det handlar alltså inte om vilken tävling som helst, utan om ett påkostat PR-jippo som i första hand syftar till att stärka presidentens popularitet med hjälp av beprövade propagandametoder.

Det belarusiska medielandskapet är idag nästan helt kontrollerat av regimen. Tack vare denna kontroll kan man bekvämt välja vilken information invånarna får om det som sker inom landet. Stora idrottsevenemang i statlig regi är i det sammanhanget mycket bekväma att lyfta fram, särskilt om de förgylls av utländsk närvaro, eftersom de skänker prestige och hög status åt de ansvariga. De utnyttjas på så sätt till att förmedla bilden av ett stabilt, välordnat och alltigenom välmående Belarus. Samtidigt döljs effektivt det faktum att de mänskliga rättigheterna kränks dagligen, att oppositionella sätts i fängelse, att studenter kastas ut från universiteten och att anställda får sparken bara för att de uttrycker sin kritik mot det diktatoriska styret.

Idrott och politik hör alltså ofrånkomligen ihop i Belarus. Det är därför ingen slump vare sig att Lukasjenka har en egen turnering där han själv spelar huvudrollen på hockeyisen, alltid med nummer 1 på ryggen, eller att han är ordförande i Belarus olympiska kommitté.

Flera inslag sänds nu dagligen i statstelevisionens nyhetsprogram. Matchbilder varvas med spelarintervjuer, där de internationella gästerna hyllar den belarusiska gästfriheten och det välorganiserade genomförandet av turneringen. Den gemensamma nämnaren för alla intervjuer är att de bidrar till att skänka lyster åt tävlingen och dess arrangörer. De deltagande hockeyspelarna blir helt enkelt tacksamma verktyg i diktaturens hand. Här kan man se ett textat reportage om hur just det svenska laget utnyttjas:

Att svenska aktörer medverkar i detta är beklagligt och visar helt klart på bristande omdöme. Särskilt gäller det legenden Bengt-Åke Gustafsson, vars stjärnstatus också innebär ett ansvar att föregå med gott exempel, att vara en förebild för andra. Nu använder han istället denna status till att skänka legitimitet åt Aljaksandr Lukasjenkas förtryckarregim.

Det vore för övrigt intressant att höra vad svenska ishockeyförbundet tycker om det hela…