Posts Tagged 'Östgruppen'

Bruksanvisning för diktatorer – dags för boksläpp!

Bruksanvisning för diktatorer - En berättelse om Belarus och Europas första moderna diktator

Bruksanvisning för diktatorer – En berättelse om Belarus och Europas första moderna diktator

Nu närmar det sig boksläpp: Den 24 september kommer min Bruksanvisning för diktatorer ut på Ruin förlag!

Vad är det då för bok jag har skrivit?

Titeln är kanske egentligen en aning missvisande, för boken är lyckligtvis inte någon regelrätt bruksanvisning avsedd för eventuella diktatorsaspiranter. Den ger snarare en beskrivning av hur det belarusiska förtrycket under Aljaksandr Lukasjenka har byggts upp, fungerar och används.

Vad vi ser i Belarus är ett systematiskt förtryck som följer ett tydligt mönster. Det har formats med utgångspunkt i den situation som en gång möjliggjorde Aljaksandr Lukasjenkas makttillträde och utvecklats i takt med politiska skeenden såväl inom som utanför Belarus.

Min bok tar avstamp i den belarusiske statsvetaren Vital Silitskis analys av detta mönster. Silitski – tragiskt bortgången i cancer 2011, blott 39 år gammal – myntade begreppet ”förebyggande auktoritärt styre” i sin beskrivning av Lukasjenkas förtryck. Ett typiskt drag, menade Silitski, är att regimen bekämpar alla slags demokratiyttringar på ett mycket tidigt stadium, långt innan dessa vuxit sig så starka att de kan utgöra ett reellt hot:

Det förebyggande auktoritära styret angriper politiska partier och aktörer medan dessa fortfarande är svaga. Det avlägsnar oppositionsledare från den politiska scenen även om dessa inte har förutsättningar att utmana regimen vid nästa val. Det attackerar oberoende press även om denna bara når ut till en liten del av befolkningen. Det krossar organisationer inom det civila samhället även när dessa är koncentrerade till en avgränsad urban subkultur. Sist men inte minst bryter det mot vallagarna även om den sittande makthavaren sannolikt skulle vinna i ett val där själva valförrättandet gick rätt till.

Silitski urskilde tre olika nivåer eller dimensioner av förtryck i Belarus. För det första finns det en taktisk nivå där repressiva åtgärder används för att störa och attackera den politiska oppositionen och det oberoende civilsamhället. För det andra finns det en institutionell nivå, där fokus snarare ligger på att reglera de politiska spelreglerna på ett för regimen fördelaktigt sätt, bland annat via lagstiftning. För det tredje talade Silitski om en kulturell nivå, där regimen på olika sätt manipulerar människors medvetande och världsbild, genom att sprida myter och befästa stereotyper.

Vad jag vill förmedla med min bok är bland annat att det finns en systematik i Lukasjenkas repression och att hans förtryck faktiskt fungerar väldigt bra, beklagligt nog. I omvärlden skakar vi ibland på huvudet eller skrattar till och med åt de absurditeter som förekommer i Belarus: Pulkaåkare som grips för att de saknar tillstånd, demonstranter som döms trots att de bevisar sin oskuld i domstolen, aktivister som fängslas innan de ens planerat eller genomfört någon aktion. Man kan lätt få en bild av Lukasjenka som en verklighetsfrånvänd diktator av gammalt utdöende slag, och den vid det här laget ganska nötta stämpeln Europas sista diktator – som jag personligen aldrig varit så förtjust i – förstärker den bilden.

Men bakom den stundom skrattretande ytan återfinns det sorgliga faktum att Lukasjenka hållit sig kvar i över tjugo år vid makten. Och att andra auktoritärt sinnade makthavare som sagt tagit efter flera av hans metoder. Sett ur det perspektivet bör han kanske snarare betraktas som Europas första diktator i modern mening.

På vilket sätt är min bok aktuell just nu? Jo, dels för att Lukasjenkas metoder börjat gå på export, något som det är värt att hålla ögonen på. Dels – och det är minst lika viktigt – befinner vi oss i en situation där beslutsfattare i Sverige och EU återigen tycks vara beredda att släppa in Lukasjenka i värmen.

Ukraina-konflikten har fått Lukasjenka att inse det vanskliga i att helt förlita sig på stöd från Ryssland. Det ryska stödet är nämligen strategiskt motiverat snarare än baserat på varma känslor. Den personliga relationen mellan Lukasjenka och Putin har aldrig varit hjärtlig utan präglas av distans och ömsesidig misstro. Det geopolitiska läget i regionen kan uppenbarligen förändras mycket snabbt och ett partnerskap med Ryssland utgör inte någon långsiktig garanti för hans eget maktinnehav.

Därför har han nu precis som flera gånger tidigare börjat flirta med EU och sagt sig vara intresserad av en förbättrad relation. Frisläppandet av den politiske fången Ales Bjaljatski i somras var sannolikt en gest i den riktningen, hans självinitierade värdskap för förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina en annan. Det finns flera exempel. Och EU är alltså på väg att låta sig luras igen.

För i grunden har ingenting förändrats. Det finns fortfarande politiska fångar i Belarus och den repressiva lagstiftningen är orubbad. Det förebyggande auktoritära styret är starkare än någonsin.

En demokratisk utveckling i Belarus förutsätter systematiska förändringar som säkerställer att de mänskliga rättigheterna respekteras. Annars kan repressionen slå till med full kraft igen närhelst det passar regimen, precis som vid presidentvalet 2010. Om inte EU inser det är risken stor att det scenariot upprepas.

Detta budskap har luttrade belarusiska människorättsförsvarare framfört till EU i många år. Förhoppningsvis kan min bok bidra till att deras röst åtminstone blir hörd av beslutsfattare här i Sverige.

Bruksanvisning för diktatorer kan beställas direkt av Östgruppen.

Så här ser bokens innehållsförteckning ut:

innehåll bild

Innehållsförteckning, Bruksanvisning för diktatorer av Martin Uggla

Snart dags för bokmässan!

Nästa vecka äger den årliga bokmässan rum i Göteborg, denna gång rymmer seminarieprogrammet också en presentation av min nyskrivna bok Bruksanvisning för diktatorer, som släpps den 24 september.

Saxat ur programmet:

Östgruppens scenprogram:

Torsdag 25 september

16.00–16.25 Internationella torget (H-hallen), Lilla scenen:

Belarus: Europas första moderna diktatur?


Aljaksandr Lukasjenka har varit president i Belarus i tjugo år. Det politiska system som han inrättat kan te sig absurt vid en första anblick men har visat sig ohyggligt effektivt som medel att behålla makten. Flera andra auktoritära ledare har låtit sig inspireras. ”Europas sista diktatur” kan mycket väl visa sig vara Europas första diktatur, i modern mening. Belaruskännaren Martin Uggla (Östgruppen) presenterar sin nya bok ”Bruksanvisning för diktatorer”.

Samtalsledare Kristina Henschen (LO-TCO Biståndsnämnd)

Bruksanvisning för diktatorer - En berättelse om Belarus och Europas första moderna diktator

Bruksanvisning för diktatorer – En berättelse om Belarus och Europas första moderna diktator

Filmvisning! ”Belarus Behind the Scenes”

DA PosterSaxat från Östgruppens inbjudan:

Östgruppen arrangerar två temakvällar med film och samtal under namnet ”Belarus Behind the Scenes”, först på anrika Slottsbiografen i Uppsala och därefter på Salong 4 (Bio Rio) i Stockholm nu i veckan, den 21 respektive 22 maj.

Vi kommer att visa den rykande färska och kritikerrosade dokumentärfilmen ”Dangerous Acts Starring the Unstable Elements of Belarus” som tätt följer den underjordiska teatergruppen Belarus Free Theatre under avgörande och dramatiska samtida händelser.

Sannikov

Andrej Sannikau

Gästtalare under båda kvällarna kommer fd presidentkandidaten (2010) och politiske fången (2011-2012) Andrej Sannikau att vara. Han var biträdande utrikesminister under Lukasjenkas första år vid makten men avgick när det stod klart att presidenten hade för avsikt att avveckla det sköra demokratiska bygge som initierats efter Sovjetunionens upplösning. Som en av president Lukasjenkas skarpaste kritiker har han som få andra blivit ett föremål för regimens hänsynslösa förtryck.

Läs mer om filmen, Sannikau och temakvällarna i Östgruppens kalendarium:

Ons 21 maj (kl 18-20.30) Uppsala: Film och Samtal: Belarus behind the scenes

Tor 22 man (kl 17.30-20.30) Stockholm: Movie and talk: Belarus behind the scenes 

…och dela gärna, eller bjud in till, facebookeventen för temakvällen i Uppsala respektive temakvällen i Stockholm

Välkommen!

Deporterad på grund av brutalitet mot gosedjur

stämpel inreseförbud

”Inresa förbjuden”

Jag har blivit nekad visum till Belarus (Vitryssland) ganska många gånger, men aldrig tidigare fått någon officiell motivering, även om det inte varit så svårt att gissa ungefär vad det handlat om. Därför blev jag faktiskt lite förvånad när gränspolisen vid Minsks flygplats öppet talade om att jag stod med på en lista över ”oönskade personer” som var förbjudna att resa in i Belarus.

Några mer konkreta förklaringar fick jag dock inte, inte heller någon skriftlig dokumentation, förutom en stämpel i passet med texten ”Inresa förbjuden” och den aktuella dagens datum.

Men den oberoende nyhetsbyrån Belapan har nu lyckats få gränspolisens pressekreterare Aljaksandr Tsisjtjanka att uttala sig i ärendet. Så här säger han om mig:

Uggla kom hit för att göra reklam för sig själv, medveten om att han är persona non grata. Han är ingen supporter, gillar inte hockey, hatar landet och är brutal mot gosedjur. Hans besök var det sista momentet i hans fruktlösa ansträngningar att få världsmästerskapet inställt.

Jag var definitivt förberedd på risken att stoppas på flygplatsen, men det är ren lögn att påstå att jag i förväg skulle ha känt till att jag finns med på någon särskild lista. Sådant meddelas alltså inte när man nekas visum.

Det där med gosedjuren syftar förstås på att vi i Östgruppen hösten 2012 genomförde ”Aktion nalle” som en uppföljning till Studio Totals nallebombning tidigare samma år. Vi paketerade gosedjur och skickade var sitt exemplar med post till de belarusiska statstjänstemän som är föremål för EU-sanktioner på grund av att de gjort sig skyldiga till människorättsbrott. Personligen tycker jag väl att den belarusiska regimens gripanden av gosedjur är mer brutala… Men det är förstås intressant att höra att vår aktion noterades av myndigheterna!

Pressekreterarens löjeväckande uttalande är såvitt jag vet den enda officiella kommentar som har getts till det inträffade. Den visar dels vilken låg nivå de belarusiska myndigheterna befinner sig på. Men den är också intressant ur en annan synvinkel. Om man gör tankeexperimentet att Tsisjtjankas påståenden om mig faktiskt var korrekta, så framgår det tydligt att deportationen av mig grundas helt på mina åsikter och offentliga ställningstaganden (och så det där med gosedjuren, då…). Och därmed bevisas ju det som jag och många med mig ständigt hävdar, nämligen att det hos den belarusiska regimen inte finns någon som helst tolerans för människor med avvikande åsikter.

Uppdatering 12/5 2014: Mitt fall har nu varit uppe på högsta nivå, och Lukasjenka själv lär ha sagt att jag är kriminell, läs mer här:

Belarusbloggen: I väntan på Lukasjenkas brottsanklagelse

 

Aftonbladet TV: Martin kastades ut ur Vitryssland

Klipp från Aftonbladet TV den 8 maj:

När demokratikämpen Martin Uggla skulle passera gränskontrollen stoppades han – och kördes ut ur landet.

http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/samhalle-och-politik/article41856.ab

TV4: Aktivisten Uggla inte välkommen till hockey-VM i Vitryssland

Klipp från TV4:s nyhetssändning den 8 maj:

”På torsdagskvällen kom människorättsaktivisten Martin Uggla hem från Vitryssland, stoppad och utkastad redan på flygplatsen i Minsk. Regimens löfte att alla med hockeybiljetter skulle släppas in utan visum gällde inte honom visade det sig.”
http://www.tv4play.se/program/utvalda-nyhetsklipp?video_id=2613796

Internationellt upprop inför hockey-VM

undefinedÖstgruppen medverkar idag i ett internationellt upprop inför ishockey-VM i Minsk 9-25 maj. Tillsammans med bland annat Freedom House, Civicus, Libereco och Civil Rights Defenders uppmanar vi den belarusiske (vitryske) presidenten Aljaksandr Lukasjenka att hålla sig till reglerna på människorättsområdet. Läs texten i uppropet nedan, eller i PDF-version via följande länk:

Belarus Must Play Fair, in Sports and Beyond

 

Belarus Must Play Fair, in Sports and Beyond

This year marks the 20th anniversary of Aliaksandr Lukashenka’s authoritarian rule in Belarus, the “last dictatorship of Europe.” As if to celebrate the occasion, and despite multiple urgent calls from around the world, the International Ice Hockey Federation granted Lukashenka’s wish to host the 2014 Ice Hockey World Championship (IHWC) in Belarus this May. Hockey is his favorite sport.

Every individual has the right to live in a free society as much as to enjoy their favorite sports. The IHWC provides Belarus with the ultimate challenge to demonstrate that in life and in sport it truly lives up to the core principle of good sportsmanship, fair play.

By welcoming a global sports competition that promotes integrity and observes uniform regulations, Belarus should follow suit and show its citizens and the international community that it can play by the rules. The entertainment and economic opportunities of an international sporting event should not distract attention from the ongoing human rights violations. While supporting fair competition, Belarus should also support the fundamental rights and freedoms of its citizens, including the right to express opinions freely and without fear of retribution, to promote and defend their rights and interests by forming associations, and to choose their leaders in free and fair elections.

We support the right of every Belarusian citizen to be free. We call on Belarus’ leaders and citizens to take decisive steps towards making Belarus an open and democratic country, where fair play is not only a motto, but the way of living – during and beyond the timeframe of the Ice Hockey World Championship. And we urge others to join this call.

 

 


Ales Bjaljatski berättar själv

Spela ”Tystade röster”!

Arkiv

wordpress stats plugin

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: