Posts Tagged 'Vitryssland'

Hockeyarrangerande inrikesminister förnekar VM-övergrepp

Sent omsider reagerade EU på de fängslanden av demokratiaktivister som ägt rum inför och under ishockey-VM i Belarus (Vitryssland), och som utan tvekan har en direkt koppling till hockeyturneringen. Så här formulerar man sig bland annat i ett officiellt uttalande:

We are concerned about the harassment, arbitrary arrest and detention of several dozens of representatives of civil society and opposition organisations in the run up to the World Ice Hockey Championship in Belarus. We condemn the use of administrative detention by the Belarusian authorities as an instrument aimed at creating pressure, fear and uncertainty among the young generation of people in Belarus.

Mer än 30 personer har alltså dömts till kortare fängelsestraff, i syfte att hålla dem borta från det offentliga rummet medan hockey-VM pågår. Lokala människorättsförsvarare använder begreppet ”preventiva gripanden” för att beskriva fenomenet. Aktivisterna har som regel dömts för förargelseväckande beteende eller ohörsamhet mot ordningsmakten, med de ingripande polismännen som enda tillåtna vittnen vid rättegångarna. I något fall har polisprotokollet redan varit färdigskrivet innan den gripne ens anlänt till polisstationen.

shunevich

Ihar Sjunevitj, inrikesminister och arrangör av ishockey-VM

Belarus inrikesminister Ihar Sjunevitj – högste ansvarig för dessa övergrepp – förnekar kategoriskt att det förekommit några preventiva gripanden. Varken EU-tjänstemän eller andra sunt tänkande varelser tror förstås på det han säger. Men Christer Englund och de andra pamparna i internationella ishockeyförbundet är nog mer lättlurade, eller åtminstone tillräckligt ointresserade för att inte reagera. Dem träffar han förresten säkert på festbanketten i helgen. Sjunevitj sitter ju själv med i organisationskommittén för ishockey-VM…

Yttrandefrihet på undantag i Belarus

Den andra i raden av den internationella människorättsrörelsen FIDH:s – International Federation for Human Rights – kortfilmer, där situationen i Belarus (Vitryssland) uppmärksammas, mot bakgrund av pågående ishockey-VM i landet. Temat för denna film är den bristande yttrandefriheten:

Svenska företag talar tyst om sina Belarusaffärer

Axel Kronholm skriver en intressant artikel i Fokus om Sveriges och Belarus (Vitryssland) handelsrelationer, som är mer omfattande än vad många känner till. Vattenfall, Ikea och SSAB är aktiva, men också många mindre företag.

Att det talas tyst om affärerna beror i första hand på att de svenska företagen är rädda för att få dåligt rykte. Det framgår av en kommentar från Arne Ellefors, som är vd för Swedish Belarusian Business Association (SBBA). Intresset hade varit större ”om det inte vore för människorättsbrotten och risken för negativ uppmärksamhet i media”, säger Ellefors som också berättar att mycket av handeln går via Litauen eftersom svenska företag vill undvika kritik.

Man hade ju kunnat hoppas att de usla villkoren för belarusiska arbetstagare fick svenska företag att fundera en extra gång innan de gav sig in i samarbeten. Men det är åtminstone inte något som framträder i Ellefors uttalanden. Han ser i stället till det faktum att arbetskostnaden per timme är låg i Belarus, något som förstås gör det lönsamt att tillverka varor där.

belfrage lukasjenka

Lukasjenka diskuterar handel med Erik Belfrage från NIR, hösten 2009

I grunden tycks därmed ytterst lite har förändrats sedan den svenska intresseorganisationen NIR – Näringslivets internationella råd – diskuterade affärssamarbeten direkt med Lukasjenka, hösten 2009. ”Vi lägger oss inte i politik, utan bedriver handel”, hette det då…

Jag medverkar också i Fokus-artikeln, just apropå de utbredda missförhållandena på belarusiska arbetsplatser, och konstaterar att det idag knappast är möjligt ”att garantera att en vara från Vitryssland inte producerats av tvångsarbetare, eller på annat sätt är kopplad till övergrepp mot anställda”.

Läs hela artikeln här:

Fokus: Kamrat Lukasjenko

Filmvisning! ”Belarus Behind the Scenes”

DA PosterSaxat från Östgruppens inbjudan:

Östgruppen arrangerar två temakvällar med film och samtal under namnet ”Belarus Behind the Scenes”, först på anrika Slottsbiografen i Uppsala och därefter på Salong 4 (Bio Rio) i Stockholm nu i veckan, den 21 respektive 22 maj.

Vi kommer att visa den rykande färska och kritikerrosade dokumentärfilmen ”Dangerous Acts Starring the Unstable Elements of Belarus” som tätt följer den underjordiska teatergruppen Belarus Free Theatre under avgörande och dramatiska samtida händelser.

Sannikov

Andrej Sannikau

Gästtalare under båda kvällarna kommer fd presidentkandidaten (2010) och politiske fången (2011-2012) Andrej Sannikau att vara. Han var biträdande utrikesminister under Lukasjenkas första år vid makten men avgick när det stod klart att presidenten hade för avsikt att avveckla det sköra demokratiska bygge som initierats efter Sovjetunionens upplösning. Som en av president Lukasjenkas skarpaste kritiker har han som få andra blivit ett föremål för regimens hänsynslösa förtryck.

Läs mer om filmen, Sannikau och temakvällarna i Östgruppens kalendarium:

Ons 21 maj (kl 18-20.30) Uppsala: Film och Samtal: Belarus behind the scenes

Tor 22 man (kl 17.30-20.30) Stockholm: Movie and talk: Belarus behind the scenes 

…och dela gärna, eller bjud in till, facebookeventen för temakvällen i Uppsala respektive temakvällen i Stockholm

Välkommen!

Musiker svartlistas av regimen

Vajtsiusjkevitj

Zmitser Vajtsiusjkevitj, svartlistad artist

Den hårda repressionen i Belarus (Vitryssland) slår brett. En utsatt grupp är de musiker som värnar sitt oberoende och vägrar foga sig i regimens önskemål.

En av de mest kända i detta sammanhang är Zmitser Vajtsiusjkevitj, som medverkade vid våra Belarusdagar tidigare i år. Läs mer om honom i TT:s artikel från idag.

Här nedan kan man också se och höra Vajtsiusjkevitj uppträda, inspelningen gjordes vid en nyårskonsert för ett par år sedan:

 

Kortfilm om VM-övergrepp

Den internationella människorättsrörelsen FIDH – International Federation for Human Rights, där den fängslade människorättsförsvararen Ales Bjaljatski är vice ordförande – tar tillfället i akt i samband med hockey-VM och uppmärksammar situationen i Belarus (Vitryssland) med hjälp av ett antal kortfilmer. Den första syftar på det faktum att hemlösa, alkoholister och andra ”oönskade sociala element” gripits och dömts till medicinsk tvångsvård för att de inte ska vanpryda Minsk under världsmästerskapet.

Vet hockeyförbundets chefer vad de hyllar?

fasel tozik

Hockeyförbundets ordförande René Fasel på inspektion tillsammans med Belarus vice premiärminister Anatol Tozik

Internationella ishockeyförbundets (IIHF:s) ordförande René Fasel är imponerad över det fan zone-koncept som den belarusiska (vitryska) regimen har skapat till hockey-VM. Tillsammans med Belarus vice premiärminister Anatol Tozik inspekterade han häromdagen de studenthem som nu fungerar som bostäder för tillresta hockeysupportrar från utlandet. Han konstaterade då i en kommentar för den regimlojala nyhetsbyrån Belta att andra länder tidigare försökt åstadkomma något liknande men aldrig lyckats, åtminstone inte under de 28 världsmästerskap som han har varit med om.

Så här sade Fasel också:

It was a great idea to set up such a village for fans at the basis of the student town. Not least important is the fact that these buildings will not stay idle after.

Nähä, så bra då… Det är ju bara det att studenthemmen inte stod tomma före mästerskapet heller. Det är från dessa hem som belarusiska studenter har slängts ut och hänvisats till förfallna studentkorridorer med fruktansvärda sanitära förhållanden. P3 Nyheter i Sveriges Radio gjorde för övrigt ett reportage om detta strax före VM.

Här är några bilder från de utslängda studenternas ”nya” bostäder:

 

IIHF:s vice ordförande, kanadensaren Bob Nicholson är också lyrisk över regimens fan zone-koncept och lovar att ta med sig idén hem till kommande mästerskapsarrangemang i Kanada. Bäva månde kanadensiska studenter, med andra ord…

Ett filmklipp från Fasels besök i studenthemmen kan ses här (på ryska). Inslaget börjar 2.58 in i sändningen.

Hockeyförbundet köpte Lukasjenkas nallebjörnslögner

Internationella ishockeyförbundets ordförande René Fasel kramar Lukasjenka framför statliga massmediers kameror.

Internationella ishockeyförbundets ordförande René Fasel kramar Lukasjenka.

Lukasjenka ljög ihop en absurd historia om att jag hade släppt nallebjörnar över Belarus, och internationella ishockeyförbundet (IIHF) valde att tro honom, utan att ens tala med mig. Därmed visade IIHF också sin beredvillighet att spela med i Lukasjenkas spel och ignorera det avtalsbrott som han gjort sig skyldig till.

Efter att ha dragit ut på saken i ett par dagar har den belarusiska (vitryska) regimen ”förklarat” för det internationella ishockeyförbundet (IIHF) varför jag inte släpptes in i Belarus förra onsdagen, trots att jag hade biljett till en av Tre Kronors matcher. Lukasjenka hade ju tidigare sagt att jag var anklagad för kriminella handlingar och lovat lägga fram underlag för denna anklagelse.

Och vad var det då för underlag som Lukasjenka presenterade? Jo, ett påstående om att jag ska ha varit inblandad i den nallebjörnsbombning som den svenska reklambyrån Studio Total genomförde sommaren 2012!

Exakt hur anklagelserna ser ut vet jag inte, eftersom IIHF inte kontaktat mig och låtit mig ta del av saken. Christer Englund från svenska hockeyförbundet har heller inte svarat när jag bett honom informera mig om innehållet. Informationen om att det är nallebombningen som det handlar om bygger på en anonymt lämnad uppgift till TT.

Brottsanklagelsen i sig är absurd och närmast skrattretande, något som också IIHF hade förstått om de pratat med mig. Men man ville uppenbarligen bara bli av med frågan och struntade därför i att göra någon egen rimlighetsbedömning.

Jag har som bekant varit positiv till Studio Totals nalleaktion, men hade däremot absolut ingenting med den att göra. Jag höll till och med på att sänka den massmedialt genom att i inledningsskedet offentligt avfärda den som en sannolik bluff. Journalister hörde nämligen av sig till mig för att få veta vad jag trodde om Studio Totals påstådda flygtur. I ljuset av de bevis som sedermera presenterades ändrade jag uppfattning och tillstod att deras information förmodligen var korrekt.

Lukasjenka blev mycket irriterad över nallebombningen, och han har kämpat med näbbar och klor för att kunna ställa Studio Totals medarbetare inför rätta i Belarus. Han har till och med förgäves begärt dem utlämnade från Sverige via internationella rättsavtal. Den självklara frågan blir då: Om Lukasjenka verkligen misstänker mig för inblandning, varför stoppade han mig då från att resa in i landet, istället för att gripa mig?

Den egentliga förklaringen till att jag inte fick komma in i Belarus är förstås den kritik som jag kontinuerligt uttrycker mot regimens människorättsbrott, och som lett till att jag varit portförbjuden ända sedan 2006, långt innan nallebjörnarna klivit ombord på Studio Totals flygplan.

fasel marionett

René Fasel

Lika skrattretande som brottsanklagelsen är, lika beklämmande fegt är IIHF:s agerande. Man lät mig alltså inte ens kommentera eller bemöta Lukasjenkas påstående, utan valde istället att spela med i dennes spel. Man blundar därmed för det solklara avtalsbrott som Lukasjenka-regimen gjort sig skyldig till genom att neka mig inresa. Precis som man blundar – och det är ju naturligtvis mycket värre – för de övergrepp som nu dagligen begås som en direkt följd av VM-turneringen. IIHF:s ordförande René Fasel har uppenbarligen inget emot att fortsätta spela rollen som Lukasjenkas marionett och nyttiga idiot.

Vad gäller det svenska förbundets ordförande Christer Englund, har jag uppfattat honom som genuint engagerad i mitt fall, något som jag uppskattar och är tacksam för, även om det inte gav önskat resultat. Just frågan om öppenhet – att alla som hade en matchbiljett skulle släppas in i landet – har ju varit den kanske viktigaste i Englunds försvar av beslutet att förlägga VM till Belarus. När regimen nu visar att alla löften bara var tomma ord bekräftar det förstås de farhågor som vi i Östgruppen hela tiden uttryckt inför VM. Förhoppningsvis leder det åtminstone till att det svenska hockeyförbundet är vaksamt och kritiskt nästa gång en diktatur föreslås som värdnation. Det övriga ledarskapet inom IIHF hyser jag tyvärr inga sådana illusioner om.

I väntan på Lukasjenkas brottsanklagelse

Mamma miaDet blev en dramatisk kväll i fredags. Min kollega Paulina Kluge stoppades precis som jag ett par dagar tidigare på Minsks flygplats, och fördes iväg till ett bevakat rum i väntan på deportation tillbaka till Sverige. Vi meddelade genast det svenska hockeyförbundets ordförande Christer Englund om det inträffade. Det visade sig att frågan om deportationen av mig just i den stunden diskuterades på högsta nivå, mellan internationella hockeyförbundets (IIHF) ordförande René Fasel och Aljaksandr Lukasjenka. Englund såg klokt nog till att också föra in Paulinas situation i den pågående diskussionen.

Efter några timmars väntan fick Paulina plötsligt besked om att hon trots allt fick resa in i landet. ”Ett tekniskt fel har begåtts” sade gränspolisen. Christer Englund bekräftade dock senare för TT att Lukasjenka hade backat och att det var därför som hon släpptes in.

Min situation ser dock annorlunda ut. Lukasjenka hävdade enligt Englund att jag är ”anklagad för kriminella handlingar och att det ska produceras underlag om det till på måndag”. Regimen ska också ha sagt att ”Uggla ska vara glad över att han inte släpptes in eftersom han då skulle ha fängslats”.

Nu väntar jag med spänning på vad det är för brottsanklagelser som kommer att presenteras under måndagen, samtidigt som jag finner Lukasjenkas resonemang något märkligt. Om han nu tycker att jag bör ställas inför rätta för någonting så borde han väl välkomna att jag reser in i landet och därmed kan tillfångatas, eller?

Jag har aldrig delgivits misstanke om något brott och heller aldrig varit föremål för någon internationell efterlysning. Eftersom jag inte släppts in i landet sedan 2006 har jag inte heller haft möjlighet att begå några brott där på länge, även om jag så skulle önskat. Om anklagelserna rör perioden dessförinnan måste det handla om riktigt allvarliga brott, med tanke på gällande preskriptionstider. Och då blir det förstås ännu märkligare att man inte vidtagit åtgärder mot mig tidigare, till exempel via Interpol, eller genom att bevilja mig inresevisum och sedan gripa mig i samband med gränspassagen.

I själva verket handlar det här bara om att Lukasjenka försöker blanda bort korten genom att skylla deportationen av mig på något som IIHF inte känner sig kompetent att ta ställning till. Men jag hoppas och utgår från att IIHF inte litar blint på det material som eventuellt kommer att läggas fram. Själv är jag förstås beredd att kommentera och bemöta alla eventuella anklagelser. I grunden kvarstår faktum: Jag har uppfyllt alla de kriterier som avtalet mellan IIHF och den belarusiska VM-arrangören föreskrev genom att jag uppvisat en giltig matchbiljett vid passkontrollen i Minsk. Englund har konstaterat att det som skett med mig innebär ett solklart avtalsbrott från den belarusiska sidan. Jag förutsätter därför också att IIHF står på sig i sina diskussioner med Lukasjenka.

Min återkommande kritik mot den belarusiska regimens människorättsbrott är utan tvekan den egentliga orsaken till att jag inte släpptes in i landet i onsdags. Men när nu Lukasjenka målat in sig i ett hörn och påstått att jag är kriminell så är det inte omöjligt att han också kommer att hitta på något konkret att beskylla mig för. Fabricerade rättsprocesser mot regimkritiker är nämligen mycket vanligt förekommande i Belarus (Vitryssland). De cirka trettio demokratiaktivister som i skrivande stund sitter fängslade med anledning av hockey-VM har exempelvis råkat ut för detta fenomen. De greps av polis och dömdes sedan till korta fängelsestraff för förargelseväckande beteende (svordom på allmän plats, ungefär) eller ohörsamhet mot ordningsmakten, med de gripande polismännen som enda vittnen.

De politiska fångar som sitter frihetsberövade på längre tid – just nu åtta personer – är också offer för farsartade rättsprocesser och dömda för brott som de inte begått. En av de mest kända är min kollega och vän, människorättsförsvararen Ales Bjaljatski. Ales dömdes i november 2011 till fyra och ett halvt års fängelse jämte konfiskation av all personlig egendom. Formellt anklagades han för skattebrott, men utomstående bedömare är överens om att åtalet saknade grund och var politiskt motiverat, i själva verket en bestraffning för Ales människorättsarbete. Under mycket svåra förhållanden sitter han nu inspärrad i ett fängelse i Babrujsk.

Det är modiga människor som Ales Bjaljatski och andra uttalade regimkritiker som straffas hårdast av regimen, och ofta sker det alltså just genom fabricerade rättsprocesser. Eftersom domstolarna sitter helt i knät på regimen kan ingen anklagad räkna med en rättvis rättegång.

Mitt fall har väckt en hel del massmedialt intresse i Sverige. Förhoppningsvis leder det i förlängningen också till att fler här får upp ögonen för de grova människorättsbrotten i Belarus, inte minst för Ales Bjaljatskis och de andra politiska fångarnas svåra situation. De behöver den uppmärksamheten.

Läs också:

Belarusbloggen: Deporterad på grund av brutalitet mot gosedjur

Lista över aktivister som fängslats i samband med hockey-VM

handklovarDen belarusiska (vitryska) människorättsorganisationen Vjasna uppdaterar regelbundet sin förteckning över demokratiaktivister som gripits inför ishockey-VM och alltså nu sitter fängslade medan hockeyspelarna skrinnar omkring på isen. Så här såg situationen ut efter den 8 maj, det vill säga igår:

  1.       Zmicer Dashkevich – detained on 24.04.2014, sentenced to 25 days of arrest;
  2.       Aliaksandr Frantskevich – detained on 25.04.2014, sentenced to 25 days of arrest;
  3.       Yury Rubtsou – detained on 26.04.2014, sentenced to 25 days of arrest;
  4.       Leanid Smouzh – detained on 26.04.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  5.       Mikalai Kolas – detained on 26.04.2014, sentenced to 15 days of arrest;
  6.       Dzianis Karnou – detained on 26.04.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  7.       Aliaksandr Kurbatski – detained on 26.04.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  8.       Aliaksandr Stukin – detained on 26.04.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  9.       Valeryi Tamilin – detained on 26.04.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  10.    Uladzimir Novikau – detained on 05.05.2014, sentenced to 15 days of arrest;
  11.    Andrus Tsianiuta – detained on 05.05.2014, sentenced to 10 days of arrest in Homel;
  12.    Mikola Dziemidzienka – detained on 05.05.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  13.    Mihas Muski – detained on 05.05.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  14.    Illia Valavik – detained on 06.05.2014, sentenced to 10 days of arrest;
  15.    Siarhei Pazniak – detained on 06.05.2014, sentenced to 10 days of arrest;
  16.    Kiryla Ermalovich – detained on 06.05.2014, sentenced to 10 days of arrest;
  17.    Aliaksandr Paliakou – detained on 06.05.2014, sentenced to 10 days of arrest.
  18. Leanid Kulakou – detained on 07.05.2014, sentenced to 10 days of arrest;
  19. Nastassia Kukhto – detained on 07.05.2014, sentenced to 17 days of arrest;
  20. Aliaksandr Arlou – detained on 07.05.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  21. Stanislau Rachkel  – detained on 08.05.2014, sentenced to 10 days of arrest;
  22. Uladzislau Zapasau – detained on 08.05.2014, sentenced to 15 days of arrest;
  23. Andrei Tkachou – detained on 08.05.2014, sentenced to 15 days of arrest;
  24. Viachaslau Zavineuski  – detained on 08.05.2014, sentenced to 10 days of arrest;
  25. Siarhei Matskoits – detained on 07.05.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  26. Zmicer Palienka – detained on 08.05.2014, sentenced to 10 days of arrest;
  27. Zmicer Yushkevich – detained on 08.05.2014, sentenced to 20 days of arrest;
  28. Siarhei Kazakou – detained on 08.05.2014, sentenced to 20 days of arrest

Och så här beskriver Vjasna hur rättsprocesserna som regel går till:

In general, the activists are being detained on purely fabricated, similar grounds such as “disorderly conduct” and “disobedience to the law-enforcement officials”. The courts conduct administrative trial proceedings formalistically, implicitly trust the law-enforcement officials and don’t take account of the evidence provided by the defense.

Deporterad på grund av brutalitet mot gosedjur

stämpel inreseförbud

”Inresa förbjuden”

Jag har blivit nekad visum till Belarus (Vitryssland) ganska många gånger, men aldrig tidigare fått någon officiell motivering, även om det inte varit så svårt att gissa ungefär vad det handlat om. Därför blev jag faktiskt lite förvånad när gränspolisen vid Minsks flygplats öppet talade om att jag stod med på en lista över ”oönskade personer” som var förbjudna att resa in i Belarus.

Några mer konkreta förklaringar fick jag dock inte, inte heller någon skriftlig dokumentation, förutom en stämpel i passet med texten ”Inresa förbjuden” och den aktuella dagens datum.

Men den oberoende nyhetsbyrån Belapan har nu lyckats få gränspolisens pressekreterare Aljaksandr Tsisjtjanka att uttala sig i ärendet. Så här säger han om mig:

Uggla kom hit för att göra reklam för sig själv, medveten om att han är persona non grata. Han är ingen supporter, gillar inte hockey, hatar landet och är brutal mot gosedjur. Hans besök var det sista momentet i hans fruktlösa ansträngningar att få världsmästerskapet inställt.

Jag var definitivt förberedd på risken att stoppas på flygplatsen, men det är ren lögn att påstå att jag i förväg skulle ha känt till att jag finns med på någon särskild lista. Sådant meddelas alltså inte när man nekas visum.

Det där med gosedjuren syftar förstås på att vi i Östgruppen hösten 2012 genomförde ”Aktion nalle” som en uppföljning till Studio Totals nallebombning tidigare samma år. Vi paketerade gosedjur och skickade var sitt exemplar med post till de belarusiska statstjänstemän som är föremål för EU-sanktioner på grund av att de gjort sig skyldiga till människorättsbrott. Personligen tycker jag väl att den belarusiska regimens gripanden av gosedjur är mer brutala… Men det är förstås intressant att höra att vår aktion noterades av myndigheterna!

Pressekreterarens löjeväckande uttalande är såvitt jag vet den enda officiella kommentar som har getts till det inträffade. Den visar dels vilken låg nivå de belarusiska myndigheterna befinner sig på. Men den är också intressant ur en annan synvinkel. Om man gör tankeexperimentet att Tsisjtjankas påståenden om mig faktiskt var korrekta, så framgår det tydligt att deportationen av mig grundas helt på mina åsikter och offentliga ställningstaganden (och så det där med gosedjuren, då…). Och därmed bevisas ju det som jag och många med mig ständigt hävdar, nämligen att det hos den belarusiska regimen inte finns någon som helst tolerans för människor med avvikande åsikter.

Uppdatering 12/5 2014: Mitt fall har nu varit uppe på högsta nivå, och Lukasjenka själv lär ha sagt att jag är kriminell, läs mer här:

Belarusbloggen: I väntan på Lukasjenkas brottsanklagelse

 

Aftonbladet TV: Martin kastades ut ur Vitryssland

Klipp från Aftonbladet TV den 8 maj:

När demokratikämpen Martin Uggla skulle passera gränskontrollen stoppades han – och kördes ut ur landet.

http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/samhalle-och-politik/article41856.ab

TV4: Aktivisten Uggla inte välkommen till hockey-VM i Vitryssland

Klipp från TV4:s nyhetssändning den 8 maj:

”På torsdagskvällen kom människorättsaktivisten Martin Uggla hem från Vitryssland, stoppad och utkastad redan på flygplatsen i Minsk. Regimens löfte att alla med hockeybiljetter skulle släppas in utan visum gällde inte honom visade det sig.”
http://www.tv4play.se/program/utvalda-nyhetsklipp?video_id=2613796

Mårts vill helst ha huvudet i sanden

hakej-2014TT rapporterar att den svenska landslagstruppen ska få politisk information inför avresan till hockey-VM i Belarus (Vitryssland). Väl på plats i Minsk har det också planerats in ett möte med den svenske ambassadchefen.

Det är bra att man från Tre Kronors sida åtminstone visar ett visst intresse för den problematik som är förknippad med det stundande världsmästerskapet.

Mer oroande är förbundskapten Pär Mårts kommentar i sammanhanget: ”Vi kommer att ha en policy för vad vi ska uttala oss om och inte.”

Förmodligen går en sådan policy ut på att hålla sig undan vad man uppfattar som politiskt känsliga frågor. Kanske tror man därmed också att man inte riskerar att bli utnyttjad i Lukasjenkas propaganda. Men i så fall förstår man inte hur denna propaganda fungerar.

För de utländska gästernas uppgift i propagandaspektaklet är förstås inte att uttryckligen hylla regimen, utan att indirekt ge stöd till densamma genom till synes harmlösa kommentarer. Hockeyspelarna och deras ledare kommer av de statsstyrda medierna att få frågor om allt från hotellservicen och hockeyarenorna till matkvalitén och stämningen på läktarna. När någon svarar något positivt på dessa frågor så klipps det sedan in i ett reportage som går ut på att visa hur nöjda alla är med VM-arrangemanget. Och eftersom det är regimen som arrangerar VM så är det sedan bara för Lukasjenka att ta åt sig äran.

Att undvika politiska ämnen hindrar alltså inte propagandaeffekten, om man inte säger kategoriskt nej till alla intervjuer med statliga massmedier.

Personligen skulle jag förstås önska att åtminstone någon i Tre Kronor i åtminstone något sammanhang ger uttryck för upprördhet över de uppenbara människorättsbrott som är förknippade med hockey-VM. Men det lär inte bli Pär Mårts, som hellre likt en struts stoppar huvudet i sanden. Han ser det inte som sitt uppdrag att ”prata om politik”. Tre Kronors trupp ägnar sig ju bara åt idrott. Så länge isen är blank och pucken platt så struntar han med andra ord högaktningsfullt i om människor i hans närhet råkar illa ut.

Sportnytt om propagandariskerna med hockey-VM

sportnytt 30 april 2014

Med i Sportnytt för första gången…

På Valborgsmässoafton medverkade jag i ett reportage i SVT:s Sportnytt inför hockey-VM i Belarus (Vitryssland) 9-25 maj. Inslaget kretsade kring den uppenbara risken att de utländska gästerna – inte minst svenska spelare och hockeyfunktionärer – kommer att utnyttjas av Lukasjenkas propagandaapparat. Det svenska hockeyförbundets ordförande Christer Englunds avfärdande kommentar – som gick ut på att han knappast borde vara intressant för Lukasjenkas propaganda – visar tyvärr att han inte riktigt förstått hur denna propaganda fungerar.

Vi i Östgruppen har tidigare uppmanat den svenska VM-delegationen att inte ställa upp på traditionella intervjuer med statliga belarusiska massmedier, och inte heller delta i officiella kringarrangemang, just för att minimera risken att bli utnyttjad i propagandasyfte.

Om någon av spelarna eller ledarna däremot skulle vilja göra ett offentligt ställningstagande för de mänskliga rättigheterna vore det dock mycket välkommet . Även om det naturligtvis inte skulle förmedlas av de inhemska statliga massmedierna och därmed inte nå så stora delar av befolkningen, så skulle det ändå vara ett viktigt moraliskt stöd för dem som kämpar mot förtrycket.

Reportaget kan ses nedan, samt i en kortare textvariant via länken under filmklippet:

”Spelarna kommer att utnyttjas” (SVT Sport den 30 april 2014)

Ales Bjaljatski – 1 000 dagar i fängelse

Ales rättegång 4

Den politiske fången Ales Bjaljatski har idag suttit 1 000 dagar i fängelse.

Det är idag 1 000 dagar sedan Belarus (Vitrysslands) främste människorättsförsvarare Ales Bjaljatski greps i Minsk, den 4 augusti 2011. I en farsartad rättsprocess dömdes han sedermera till fyra och ett halvt års fängelse jämte konfiskation av all personlig egendom. Formellt anklagades han för skattebrott. I själva verket var det hans effektiva arbete för mänskliga rättigheter som låg till grund för fängslandet.

Ägna gärna en extra tanke åt Ales och de andra politiska fångarna i Belarus idag! Och klicka på länken nedan så kan du läsa vad jag tidigare har skrivit här på bloggen om Ales:

Om Ales Bjaljatski på Belarusbloggen

Internationellt upprop inför hockey-VM

undefinedÖstgruppen medverkar idag i ett internationellt upprop inför ishockey-VM i Minsk 9-25 maj. Tillsammans med bland annat Freedom House, Civicus, Libereco och Civil Rights Defenders uppmanar vi den belarusiske (vitryske) presidenten Aljaksandr Lukasjenka att hålla sig till reglerna på människorättsområdet. Läs texten i uppropet nedan, eller i PDF-version via följande länk:

Belarus Must Play Fair, in Sports and Beyond

 

Belarus Must Play Fair, in Sports and Beyond

This year marks the 20th anniversary of Aliaksandr Lukashenka’s authoritarian rule in Belarus, the “last dictatorship of Europe.” As if to celebrate the occasion, and despite multiple urgent calls from around the world, the International Ice Hockey Federation granted Lukashenka’s wish to host the 2014 Ice Hockey World Championship (IHWC) in Belarus this May. Hockey is his favorite sport.

Every individual has the right to live in a free society as much as to enjoy their favorite sports. The IHWC provides Belarus with the ultimate challenge to demonstrate that in life and in sport it truly lives up to the core principle of good sportsmanship, fair play.

By welcoming a global sports competition that promotes integrity and observes uniform regulations, Belarus should follow suit and show its citizens and the international community that it can play by the rules. The entertainment and economic opportunities of an international sporting event should not distract attention from the ongoing human rights violations. While supporting fair competition, Belarus should also support the fundamental rights and freedoms of its citizens, including the right to express opinions freely and without fear of retribution, to promote and defend their rights and interests by forming associations, and to choose their leaders in free and fair elections.

We support the right of every Belarusian citizen to be free. We call on Belarus’ leaders and citizens to take decisive steps towards making Belarus an open and democratic country, where fair play is not only a motto, but the way of living – during and beyond the timeframe of the Ice Hockey World Championship. And we urge others to join this call.

 

 

Hur känns det, Pär Mårts?

mårts

Tre Kronors förbundskapten Pär Mårts

Det är en uppenbart obekväm situation som förbundskapten Pär Mårts hamnar i när han av SVT ombeds kommentera sin inställning till att årets hockey-VM spelas i Belarus (Vitryssland).

”Jag kommer inte att göra någon politisk åsiktshandling” säger han. Men påpekar också att han ”inte heller gillar diktaturer och såna saker”. Och så hasplar han ur sig några osammanhängande meningar om hur förödande det vore att bojkotta VM och därmed flyttas ner i C-gruppen och att ”det är bättre att vi är i landet än att vi inte är i landet”.

Pär Mårts är förmodligen måttligt intresserad av samhällsfrågor, och lägger istället all energi på sin idrottskarriär. Och man bör förstås respektera att människor har olika intressen.

Men han är ju trots allt en tänkande och kännande människa. Och i så fall borde han väl ändå kunna visa det? Inte genom att hålla flammande appelltal om mänskliga rättigheter (det är det ingen som kräver), eller bojkotta VM (det är det inte heller någon som uppmanar till). Men kanske genom att åtminstone helt ärligt och öppet säga hur det känns att veta:

…att den ishockeyarena som hans landslag ska spela på byggts med hjälp av tvångsarbetande studenter.

…att människor just nu fängslas i förväg för att de inte offentligt ska kunna ge uttryck för sina åsikter under tiden som han är där och tävlar.

…att studenter slängts ut från sina bostäder för att lämna plats åt de utländska hockeysupportrar som hejar på Tre Kronor och de andra lagen i VM.

Att offentligt ta ställning för alla människors lika rätt och värde behöver inte vara så svårt. Det räcker att visa lite mänsklighet. En minimal uppoffring att göra för en svensk förbundskapten. Men ett mycket viktigt symboliskt stöd för de många belarusier som lever under ett hårt förtryck.

Studenter slängs ut för att ge plats åt utländska hockeysupportrar

badrum2014 har av Aljaksandr Lukasjenka utropats till ”gästfrihetens år”, och i centrum för denna gästfrihet står de utländska hockeysupportrar som kommer till VM i maj. Men var ska de bo någonstans?

Vissa får förstås plats på stadens hotell, men långtifrån alla. Därför har man nu tvångsförflyttat studenter från några av de finare studenthemmen i Minsk. Dessa får istället flytta in i gamla halvt förfallna studentkorridorer och samsas med kackerlackor om utrymmet. En av de drabbade berättar hur hon och hennes grannar i förra veckan fick besked om att de tillfälligt måste flytta. När man ser bilderna från deras ”nya” boende förstår man hennes upprördhet.

När internationella ishockeyförbundet bestämmer vem som ska få arrangera VM lär man bland annat ta hänsyn till boendestandard. Men det enda som intresserar hockeypamparna i det avseendet är förstås att de själva ska få det lyxigt och bekvämt.

 

Kasta Lukasjenkas inbjudan i papperskorgen, regeringen!

hakej-2014Idag medverkar vi i Östgruppen i ett internationellt upprop riktat till regeringarna i de länder som deltar i hockey-VM. Vi uppmanar dem att inte närvara vid världsmästerskapet. Bakgrunden är att president Aljaksandr Lukasjenka skickat ut officiella inbjudningar till dem, i uppenbart syfte att försöka få internationell politisk legitimitet med hjälp av VM-arrangemanget. Och det finns det naturligtvis ingen anledning för Sveriges regering att ge honom.

 

Hela uppropet kan du läsa här:

Sport for Sport

Appeal by Human Rights Organizations to the Governments of the Countries Participating in the 2014 World Ice Hockey Championship to be held in Minsk

The World Ice Hockey Championship will be held from 9 to 25 May, 2014, in Minsk (Belarus).

We, as representatives of both international and national human rights organizations (see list of signatories below), welcome this unique possibility for Belarusian people to enjoy the sportive competition hosted by their country and the universal values of sport.

Going far beyond these values, the country’s top administration, including President A. Lukashenko, has repeatedly underscored that the World Ice Hockey Championship is an important political event. The comments made leave no doubt that by issuing the invitations to the governments of the countries to participate in the Championship, the country’s leadership is trying to use all means possible to turn an international sportive event into an ideological and politicized show of the Belarusian -authoritarian- regime.

Taking into account the systematic and grave human rights violations taking place in the Republic of Belarus, our organisations launch an appeal to the countries whose national teams will take part in this World competition to prevent the Belarusian government from using this sport event as a political platform. Sport for sport! Let universal sport values dominate this important event but without giving credit to the Lukashenko regime which has been condemned by the whole international community.

Consequently, our organisations call the concerned States to refrain from sending official government delegations to participate in the events related to the Championship.

Alexander Lukashenko has been ruling the country for 20 years now. Today, politically motivated persecution of civil society representatives and of the opposition is a general trend, and the limitations on political and civil rights of Belarusian citizens are pervading, both in national legislation and in practice.

9 political prisoners are still detained despite the constant mobilisation for their release by Belarusian and international human rights organizations, and intergovernemental bodies: human rights defender, director of the Human Rights Center “Viasna” and Vice-President of FIDH Ales Bialiatski, presidential candidate in the 2010 election Nikolai Statkevich, activists Andrei Haidukov, Vasilii Parfenkov, Nikolai Dedok, Igor Olinevich, Eduard Lobov, Evgenii Vaskovich, and Artem Prokopenko. The conditions of their detention and the state of their health are a cause for serious concern.

Belarus remains the only country in Europe and in the post Soviet sphere which continues to implement the death penalty. Three persons are currently on death row in Belarus [1]. Human rights activists have repeatedly called on the leadership of Belarus to implement a moratorium on the use of the death penalty in the country but sentences continue to be delivered and executions are carried out.

Besides the violations of the core political and civil rights, social and economic rights are just as widely violated, including the use of forced labor. No sphere of life is exempted from grave labor rights violations, nor were the World Ice Hockey Championship preparations. For instance, students from various institutions were forced to work on the construction of the Chizhovka Arena in the city of Minsk, which will host games during the Championship.

Furthemore, the Minsk Municipal Executive Committee has officially declared that in provision of the Championship, the city will be “cleansed” of so called “antisocial elements” – i.e. homeless, alcoholics and prostitutes. Recent reports illustrated the regime’s «cleansing» methods. It should be noted that Belarus actively promotes the detention of people suffering from alcoholism and drug addiction, and their conscription into special forced labor camps. Thousands of people are concerned by these measures every year.

By refraining from participating in the World Ice Hockey Championship’s politicised agenda, the governments of the concerned countries will allow the athletes and fans to enjoy the upcoming sports events without cautioning the violations repeatedly qualified as grave, systemic and systematic by the United Nations and other international bodies.

Signatories (alphabetical):
Civil Rights Defenders (Sweden)
FIDH (International Federation for Human Rights)
Finnish League for Human Rights (Finland)
Human Rights Center “Viasna” (Belarus)
Human Rights House Foundation
Human Rights Movement ”Bir Duino” (Kirghizistan)
Kazakhstan International Bureau for Human Rights & Rule of Law (KIBHR) (Kazakhstan)
LDH, Ligue française des droits de l’homme (France)
LIDU, Lega italiana dei diritti dell’uomo (Italie)
Ligue des droits et libertés (Canada)
Norwegian Helsinki Committee (Norway)
Östgruppen (Sweden)

Svår situation för belarusiska människorättsförsvarare

Briefing_paper

Civil Rights Defenders har just publicerat en bra rapport om människorättsförsvarares utsatthet i Belarus (Vitryssland). I rapporten – som omfattar perioden 2012-2013 – konstateras att  intensiteten i regimens repression mot människorättsförsvarare förvisso minskat sedan 2011. Men i grunden har ingenting förändrats i positiv riktning, snarare tvärtom. Nya lagar som inskränker mötesfriheten har införts och andra åtgärder har också vidtagits av regimen, i syfte att skrämma människor till tystnad.

Konkret tar rapporten upp fyra olika slags förföljelse som används mot belarusiska människorättsförsvarare:

1) Rättsprocesser med direkt koppling till människorättsarbete, där fängslandet av Ales Bjaljatski är ett tydligt exempel

2) Fabricerade processer i form av grundlösa anklagelser om förargelseväckande beteende och ohörsamhet mot ordningsvakten, där flera människorättsförsvarare på senare år dömts till korta fängelsestraff eller böter.

3) Hot och varningar av olika slag

4) Trakasserier via bland annat smutskastningskampanjer i statliga massmedier.

Rapportens slutsatser inleds så här:

There are no visible improvements in the situation of human rights defenders in Belarus. The situation remains stable negative. Interference and hindering of the work of human rights defenders remains a serious issue, as does the restrictive legislation used against human rights defenders and independent media.

Läs hela rapporten här: State versus human rights defenders – unfair play

 

 

Amnesty Press om Belarusdagarna

Läs Charlie Olofssons utmärkta reportage från Belarusdagarna, med särskilt fokus på seminariet om hockey-VM:

Snart dags för hockey-VM i diktaturens Vitryssland

Saxat från artikeln:

Han (Svenska ishockeyförbundets ordförande Christer Englund, min anm.) kommer själv att besöka Vitryssland under hockey-VM vilket föranledde en syrlig kommentar från oppositionspolitikern och regimkritikern Olga Karatch: – Du får gärna tänka på oss som sitter i fängelse då och kanske skicka ett vykort, sade hon.

Enligt Olga Karatch spelar den internationella idrottsrörelsen Lukasjenko i händerna.
– Med hockey-VM har han fått ett mäktigt verktyg i sitt propagandaspel, säger hon till Amnesty Press vid en intervju före panelsamtalet.

Nu hoppas Olga Karatch att internationella journalister ska rapportera om annat än fullsatta läktare och fina arenor, fast hon är tveksam till i vilken utsträckning journalister kommer att kunna intervjua regimkritiker.

– Det enklaste för regimen är att gripa oss allihop i förebyggande syfte, säger hon.

Christer Englund besvarade för övrigt Karatjs vykortsuppmaning, och sade att han till och med skulle försöka besöka henne om hon fängslas. Det kan tyvärr bli läge att påminna honom om detta om några veckor. I Belarus frodas för övrigt galghumorn på detta tema: Någon kom häromdagen på att under rubriken ”Totalitarisator” öppna för vadslagning om vilka regimkritiker som kommer att gripas inför och under VM. En självklar favorit är den påhittige ”gosedjursaktivisten” Pavel Vinahradau. Men han kan som sagt komma att få sällskap av många andra.

IMG_0114

Martin Uggla och Volha Karatj, vid seminariet om hockey-VM i Belarus

Bra ledare om Belarus

Susanne Nyström ger i en ledarartikel i bland annat VLT en bra beskrivning av flera aktuella företeelser med koppling till Belarus (Vitryssland) här i Sverige. Dels om Civil Rights Defenders utmärkelse Civil Rights Defender of the Year, som välförtjänt tilldelades Ales Bjaljatski, dels om det stundande ishockey-VM i Minsk, som vi i Östgruppen arrangerade ett seminarium om inom ramen för Belarusdagarna härförleden.

På senare tid har utvecklingen i Vitryssland/Belarus, ofta kallat Europas sista diktatur, hamnat i skuggan av turbulensen i Ryssland och Ukraina. Det kommer troligtvis att ändras när ishockey-VM i Minsk blåser i gång om en månad – ett evenemang som är lika viktigt för Lukasjenko, som OS var för Vladimir Putin.

Precis som under vinter-OS är regimens propaganda framför allt riktad mot den inhemska publiken, och eftersom Vitryssland saknar fria medier är landets befolkning hänvisad till Lukasjenkos officiella bild. Eller som Olga Karatj,som leder den vitryska organisationen Vårt hus, uttryckte saken under Belarusdagarna: ”Lukasjenko använder VM för sin presidentvals-kampanj”.

Hela ledarartikeln finns här: Snart arrangerar en diktatur hockey-VM

Vem bjuder in till hockey-VM i Belarus?

Kanske läge för en påminnelse om vem det egentligen är som arrangerar hockey-VM i Belarus (Vitryssland)? Här presenteras tre av medlemmarna i organisationskommittén. Och över alltihop vakar förstås Lukasjenka själv.

Inskränkta rättigheter för arbetstagare i Belarus

 

Ett av seminarierna under årets Belarusdagar hade rubriken Working Class Zero, och handlade om de inskränkta rättigheterna för arbetstagare i Belarus (Vitryssland), vars regim annars gärna försöker framställa sig som ett föredöme på området. Tillsammans med Valjantsin Stefanovitj från Vjasna, Sacha Koulaeva från FIDH och Anton Leppik från ITUC försökte jag reda ut begreppen med utgångspunkt i en mycket bra rapport som Vjasna just publicerat.

Själv konstaterade jag bland annat att det idag inte går att garantera att en vara från Belarus inte producerats av tvångsarbetare, något som inte minst svenska företag med handel i Belarus bör göras medvetna om.

Läs ett referat från seminariet på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida, där också den aktuella rapporten kan laddas ned:

Utbrett straff- och tvångsarbete i Belarus

 

Vajtsiusjkevitj på Belarusdagarna!

Den oefterhärmlige belarusiske (vitryske) artisten Zmitser Vajtsiusjkevitj medverkade i Östgruppens Belarusdagar, bland annat under invigningsfesten den 1 april. Här ett smakprov:

Seminarietips: Vägskäl Belarus

Inom ramen för nästa veckas Belarusdagar arrangerar vi i Östgruppen bland annat detta spännande evenemang:

Vägskäl Belarus

VÄGSKÄL BELARUS

Tid : Torsdagen den 3 april, kl. 9.00-15.00 (frukost från 8.30)
Plats: Kungliga Myntkabinettet (Hörsalen), Slottsbacken 6, Stockholm
OBS! Anmälan senast 1 april till: anmalan@ostgruppen.se

Program:

08.30-09.00
Kaffe och smörgås

09.00-10.30
EU och Belarus (Språk: tolkas till svenska)

Politiska fångar: makt och vanmakt i EUropas periferi
– Maryna Adamovitj (fru till den politiske fången Mykolaj Statkevitj – kandidat i presidentvalet 2010)

Bryssel-Minsk-Moskva: Belarus och det Östliga partnerskapet
– Martin Hagström (EaP-Ambassadör, UD)

Diskussion

10.30-11.00
Fikapaus

11.00-12.00
Ungdom, Makt och Genus (Språk engelska)

På spaning efter den tid som kommer: en statusuppdatering om belarusisk ungdom
– Dzmitryj Dabravolski (RADA)

Finn fem fel: män, kvinnor och makt i Belarus
– Volha Karatj (Nasj Dom/Vårt hus)

Diskussion

12.00-13.30
Lunchpaus (det finns möjlighet att äta lunch på myntkabinettet för den som vill, kostnad ca
100 kr)

13.30-15.00
Kontrollens mekanismer (Språk: tolkas till svenska)

Lukasjenkas system: så fungerar det!
– Andrzej Patjobut (författare och journalist, bl.a. korrespondent för Gazeta Wyborcza)
– Uladzimir Labkovitj (jurist på Människorättscentret Vjasna)

Vägval: reflektioner och sammanfattande diskussion
– Martin Uggla (Östgruppen)

15.00-15.30
Kaffe och avslutande mingel
Arrangörer: Östgruppen, i samarbete med LSU

Här kan du ladda ner programmet i PDF-format: Vägskäl Belarus

Motverka Lukasjenkas PR-jippo, Englund!

Igår publicerade jag en artikel på SVT Debatt där jag uppmanade det svenska ishockeyförbundet att aktivt motverka den belarusiska (vitryska) diktatorn Aljaksandr Lukasjenkas ambition att använda årets ishockey-VM för sina politiska syften.

Jag anser att den svenska delegation som åker till Minsk bara bör delta i de VM-aktiviteter som är direkt kopplade till ishockeytävlingen. Annars kommer man tveklöst att utnyttjas i regimens inhemska propaganda.

Hur detta utnyttjande kan gå till fick vi ett praktexempel på häromdagen när det internationella ishockeyförbundets ordförande, René Fasel, besökte Minsk. Han togs emot av president Lukasjenka personligen inför ett stort uppbåd av journalister från statligt styrda massmedier. Landets samtliga TV-kanaler visade senare hur de båda kramades och utväxlade positiva omdömen om varandra.

Internationella ishockeyförbundets ordförande René Fasel kramar Lukasjenka framför statliga massmediers kameror.

Internationella ishockeyförbundets ordförande René Fasel kramar Lukasjenka framför statliga massmediers kameror.

Kan vi förvänta oss ett annorlunda beteende från svenskt håll? Det svenska ishockeyförbundets ordförande Christer Englund har tidigare uttalat sig oroväckande naivt:

Om det inte fattas något beslut om att flytta mästerskapet har jag inget emot att fotograferas med Lukasjenka. Jag har inte för avsikt att diskutera politik med honom.

Jag hoppas trots allt att Englund nu har tagit intryck av debatten kring ishockey-VM och därför är beredd att göra vad han kan för att inte bistå den belarusiska regimens propagandaarbete. Konkret handlar det till exempel om att inte ställa upp på några möten med Lukasjenka eller andra regimföreträdare, inte ge intervjuer till belarusiska statsstyrda massmedier och inte heller delta i de kringarrangemang som man kommer att bjudas in till i samband med VM.

Seminarietips: Working Class Zero?

working class zeroOnsdagen den 2 april, kl. 15.00-16.30, ordnar Östgruppen och LO-TCO Biståndsnämnd ett seminarium om brotten mot arbetstagares rättigheter i Lukasjenkas Belarus (Vitryssland). Seminariet är en del av Belarusdagarna 2014.
Till grund för seminariet ligger bland annat en färsk rapport från Vjasna och FIDH, som kan läsas här:
”Forced Labor and pervasive violations of workers’ rights in Belarus”

På Östgruppens nyhetssajt Fokus Vitryssland har två artiklar på temat – med särskilt fokus på systemet med korttidskontrakt och förekomsten av tvångsarbete – publicerats:
Korttidskontrakt kritiseras av oberoende facket BCDTU
Vanligt med tvångsarbete

 
Saxat ur inbjudan:

Den belarusiska regimen påstår att den ger medborgare mer långtgående ”sociala och ekonomiska garantier” än vad som är fallet i närområdet. Dessa ”garantier” används dessutom för att ursäkta grova brott mot de mänskliga rättigheterna och för att intala folk att socialt och ekonomiskt kaos väntar om landet skulle avvika från sin politiska kurs. Men hur ser verkligheten egentligen ut för de vitryska arbetstagarna? Och hur kan omvärlden stödja den oberoende fackföreningsrörelsen?

The International Federation for Human Rights (FIDH) och vitryska Människorättscentret Vjasna presenterar en aktuell rapport om Vitrysslands kontraktssystem för arbetstagare, tvångsarbete och situationen för landets oberoende fackföreningar. Östgruppen och världsfacket ITUC kommenterar.

Välkommen till ett seminarium om myt och verklighet kring arbetstagares rättigheter i Belarus!

Medverkande:
Valjantsin Stefanovitj, vice ordförande för Människorättscentret Vjasna och redaktör för rapporten ”Forced Labor and pervasive violations of workers’ rights in Belarus”.
Sacha Koulaeva (tbc), chef för Östeuropa- och Centralasienenheten vid International Federation for Human Rights (FIDH).
Martin Uggla, ordförande för Östgruppen.
Anton Leppik, rådgivare i Pan-European Regional Council of the International Trade Union Confederation (ITUC)

Moderator: Kristina Henschen, kanslichef LO-TCO Biståndsnämnd

Var: TCO, Linnégatan 14, Stockholm

Förhandsanmälan via formuläret längst ned i LO-TCO Biståndsnämnds kalendarium

Obs! Seminariet kommer att hållas på engelska. Ingen tolkning till svenska.

Arrangörer: Östgruppen, i samarbete med LO-TCO Biståndsnämnd.

Valdeltagandet i Drybin: 146 %

I valkrets nummer 2 i Drybin – beläget i Mahiljous län – slog valfunktionärerna ett fantastiskt rekord vid det nyligen genomförda lokalvalet: Deras officiella rapport uppger nämligen ett valdeltagande på 146 %.

Enligt den fastställda röstlängden hörde 278 personer till den aktuella valkretsen. Men i röstningsprotokollet uppgavs antalet röstande till 406 personer, alltså 128 fler än antalet röstberättigade.

Det officiella protokollet ger vid handen att den oberoende kandidaten Andrej Jurkov fick 100 röster i valet, medan den regimlojale Jury Dzenisevitj – som arbetar som ideolog vid Drybins lokala administration, samlade ihop mer än dubbelt så många röster, 212.

Det är väl inte alltför långsökt att gissa att merparten av de 128 ”extrarösterna” tillföll Dzenisevitj?

drybin 2

Röstprotokoll från valkrets nummer 2 i Drybin som anger totala antalet röster till 406.

drybin

Den fastställda röstlängden för valkrets nummer 2 i Drybin, där antalet röstberättigade uppges till 278 personer.

Mer om fusket i det belarusiska lokalvalet kan du läsa på Fokus Vitryssland.


Ales Bjaljatski berättar själv

Spela ”Tystade röster”!

Arkiv

wordpress stats plugin

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: