Posts Tagged 'Lukasjenko'

TeliaSonera hjälper Lukasjenka censurera internet igen

Det halvstatliga TeliaSoneras intressebolag i Belarus (Vitryssland) – Best – inledde genom sin teleoperatör Life under torsdagen en blockering av flera regimkritiska hemsidor i landet. Bland de drabbade är Belarus främsta människorättsorganisation Vjasna, vars hemsida nu är oåtkomlig för kunder hos Life.

De abonnenter som försöker gå in på människorättsorganisationen Vjasnas hemsida möts av ett felmeddelande där det framgår att tillträde till sidan stoppats i enlighet med ett beslut fattat av president Aljaksandr Lukasjenka.

life

Felmeddelande med hänvisning till presidentdekret

Motsvarande problem rapporteras för två av de främsta oppositionella nyhetssajterna i landet, Chartyja97 och Belaruski Partyzan.

Operatören Life ägs av bolaget Best, som i sin tur kontrolleras av det turkiska bolaget Turkcell, där TeliaSoneras ägarandel är 38 procent. Svenska staten äger drygt 37 procent av aktierna i TeliaSonera.

I praktiken innebär detta att svenska staten indirekt medverkar till Lukasjenkaregimens brott mot yttrandefriheten genom TeliaSoneras agerande i Belarus. Det är inte heller första gången detta sker. Den tidigare ansvarige ministern Peter Norman (M) var när det begav sig ganska tuff mot TeliaSonera och krävde att de bättre respekterade de mänskliga rättigheterna i sina respektive verksamheter. Frågan är var den nuvarande regeringen och dess näringsminister Mikael Damberg (S) står i sammanhanget?

Lukasjenka fick medalj av Putin

luka orden

Nöjd mottagare av Alexander Nevskij-orden

Vid sitt besök i Moskva i förra veckan mottog Aljaksandr Lukasjenka en medalj ur sin ryske kollega Vladimir Putins hand. Han blev därmed den senaste mottagaren av Alexander Nevskij-orden.

Enligt den motivering som anges i Putins presidentukas får Lukasjenka den fina utmärkelsen ”for his great personal contribution to the development of traditional friendly ties between Russia and Belarus, to deepening bilateral cooperation in the political, defence, economic and social spheres”.

nevskijorden

Aljaksandr Lukasjenka och Vladimir Putin

Ordensutdelningen – och det faktum att den ägde rum just nu – kan förstås väcka funderingar och spekulationer kring relationen mellan Putin och Lukasjenka. Då är det i och för sig värt att notera att beslutet om utmärkelsen fattades redan den 30 augusti 2014, passande nog på Lukasjenkas officiella födelsedag (för några år sedan ändrade han detta datum en aning). Den minnesgode kan å andra sidan erinra sig att denna dag inföll precis inför de samtal som resulterade i det första så kallade Minsk-protokollet i början av september…

Tidpunkten må vara en påverkande faktor i sammanhanget, men motiveringen i sig talar hur som helst sitt tydliga språk och torde bekräfta det som jag regelbundet fört fram i fråga om Lukasjenkas hållning i Ukrainakrisen: Även om han försöker framstå som neutral, så kommer han utan tvekan att stå på Rysslands sida vid ett akut läge. Intressant är för övrigt att motiveringen inte återges i den statliga belarusiska nyhetsbyrån Beltas rapportering, något som annars är legio vid dylika utmärkelser.

EU:s Belaruspolitik diskuteras i Sveriges Riksdag

Fotograf Leo Erdfelt

Tina Acketoft (FP). Foto: Leo Erdfelt

Riksdagsledamoten Tina Acketoft (FP) har lämnat in en skriftlig fråga till utrikesminister Margot Wallström angående EU:s Belaruspolitik. Acketoft vill se ett fortsatt tryck från EU gentemot den belarusiska (vitryska) regimen, mot bakgrund av att Lukasjenkas förtryck fortgår i oförminskad skala.

Det är viktigt att uppmärksamma de fortsatta människorättsbrotten i Belarus, särskilt som man inom EU på senare tid tenderat att visa mindre intresse för förtrycket och istället i allt större utsträckning hängivit sig åt dåligt grundade geopolitiska resonemang. Aljaksandr Lukasjenka har ju genom sin förmenta neutralitet i Ukrainakriget lyckats förbättra relationen med EU avsevärt utan att behöva göra några som helst eftergifter i form av demokratiseringsåtgärder. Risken är uppenbar att EU genom sin kursändring nu bidrar till att cementera det förtryck som folket i Belarus lider av.

Bra initiativ av Acketoft, således! Däremot är det olyckligt att hon dessutom kopplar frågan om en framtida viseringsfrihet mellan EU och Belarus till hur väl regimen respekterar de mänskliga rättigheterna.

Som jag skrev här på bloggen för ett par månader sedan är poängen med att avskaffa visumtvånget att man på så vis ökar möjligheterna för vanliga belarusier att resa till EU och därmed bryta den isolering som bara Lukasjenka tjänar på. Det finns ingen anledning att hindra den processen för att regimen fortsätter kränka de mänskliga rättigheterna. Tvärtom bör den just därför påskyndas.

Nya övergrepp – fortsatt tystnad från Sverige och EU?

dziadok 1

Mikalaj Dziadok

Den belarusiske (vitryske) politiske fången Mikalaj Dziadok fick på torsdagen sitt fängelsestraff förlängt med ett år, formellt på grund av bristande disciplin. Huvudsakligen handlade det om att han vid några tillfällen haft gympakläder på sig i stället för fängelsedräkt, förseelser som han dessutom redan straffats för i form av besöksförbud, inlåsning i straffcell och dylikt.

Domslutet mot ungdomsaktivisten Mikalaj Dziadok utfärdades bara några dagar innan han skulle ha släppts fri efter fyra och ett halvt år i fängelse. Han greps i september 2010, anklagad för huliganism och skadegörelse. Själv nekade han till alla anklagelser. Rättsprocessen mot honom uppvisade stora brister och han har utnämnts till samvetsfånge av Amnesty International.

Under sin tid i fängelset har Dziadok kontinuerligt pressats av fängelseledningen som försökt förmå honom att skriva under en nådeansökan till president Lukasjenka, där han därmed också skulle ha erkänt sig skyldig till brottsanklagelserna. Dziadok har dock vägrat be om nåd, och därför gång på gång straffats för påstådda disciplinbrott.

Både den ursprungliga rättsprocessen mot Dziadok och den nu aktuella strafförlängningen är uppenbart politiskt motiverade. Det är därför viktigt att omvärlden reagerar och agerar. Tyvärr har vi sett alltför lite av den varan på senare tid. EU (och Sveriges regering?) tycks ha förblindats av det måttligt imponerande faktum att Lukasjenka åtminstone inte aktivt stöttat Putins folkrättsbrott i Ukraina och vill därför inte kännas vid att övergreppen i Belarus fortsätter.

Tidigare följde EU:s Belaruspolitik parollen ”Less for less, more for more”, vilket uttolkades som att relationen med Lukasjenka skulle bestämmas av i vilken utsträckning han respekterade de mänskliga rättigheterna. Men nu tycks man i vissa tunga EU-kretsar ha formulerat om sin vägledande princip till ”Couldn’t care less”. Därmed ger man också Lukasjenka fria händer att fortsätta förtrycka det belarusiska folket.

Domen mot Dziadok är inte det enda exemplet på hur Lukasjenkas repression fortgått (och faktiskt ökat) under det senaste året. Deportationen av människorättsförsvararen Lena Tonkatjova verkställdes härom veckan. Antalet politiska fångar utökades i december när aktivisten Jury Rubtsou skickades till en anstalt i närheten av Brest. Massmedielagarna har skärpts med inskränkt yttrandefrihet som följd, senast igår trädde nya repressiva regler i kraft.

För ett par veckor sedan läste Sveriges utrikesminister Margot Wallström i riksdagen upp en utrikesdeklaration där det står att värnandet av de mänskliga rättigheterna ska vara en hörnsten i svensk utrikespolitik. Om hon verkligen menar allvar med det bör hon också reagera kraftfullt när de mänskliga rättigheterna kränks, annars mister dessa vackra ord sin mening helt och hållet.

Amnesty rapporterar om oförminskat förtryck i Belarus

air2014-15

Amnestys årsrapport

Det är förvisso ingen överraskande information om Belarus (Vitryssland) som presenteras i Amnestys färska årsrapport. Likväl är det viktigt att uppmärksamma det faktum att regimens repression mot oliktänkande förblivit intakt under det senaste året, och i något avseende till och med skärpts ytterligare. Särskilt mot bakgrund av att EU på senare tid tenderat att blunda för Lukasjenkas förtryck.

Det inledande stycket i avsnittet om Belarus sammanfattar situationen på ett bra sätt:

Belarus remained the only country in Europe to carry out executions. Opposition politicians and human rights activists were detained for legitimate activities. The right to freedom of expression was severely restricted and journalists faced harassment. Severe restrictions on freedom of assembly remained in place. NGOs continued to be arbitrarily denied registration.

I rapporten tas bland annat fängslandet av demokratiaktivister i samband med vårens ishockey-VM upp. Den politiske fången Jury Rubtsou uppmärksammas, liksom deportationen av människorättsförsvararen Lena Tonkatjova.

Läs hela avsnittet om Belarus här.

Människorättsförsvarare kastas ut ur Belarus – vad gör Sveriges regering?

tankatjova2

Lena Tonkatjova

På torsdagen avslogs den belarusiska (vitryska) människorättsförsvararen Lena Tonkatjovas deportationsbeslut i sista instans, vilket innebär att hon måste lämna landet senast den 21 februari.

Jag har tidigare här på bloggen skrivit om Tonkatjovas fall, och om Östgruppens uppmaning till den svenska regeringen att reagera på detta uppenbara övergrepp från den belarusiska regimens sida. Det råder ingen tvekan om att deportationsbeslutet är politiskt motiverat och ingår i regimens strategi att göra sig av med kritiska röster inför höstens presidentval.

Tonkatjova har nu för avsikt att tillfälligt bosätta sig i den litauiska huvudstaden Vilnius, för att därifrån fortsätta sitt människorättsarbete, under de tre år som hon är förhindrad att återvända till Belarus.

Hon kommer också att verka för att de ansvariga för repressionen mot henne sätts upp på EU:s sanktionslista över belarusiska statstjänstemän som gjort sig skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna. Samma krav har vi i Östgruppen tidigare riktat till EU. Nu har Sveriges utrikesminister Margot Wallström en utmärkt chans att omsätta sitt vackra tal om mänskliga rättigheter i praktisk handling och driva på för en utvidgning av sanktionslistan, och därmed kompensera för den passivitet som hittills präglat Sveriges och EU:s agerande i frågan.

 

Fotnot: Lena Tonkatjova är rysk medborgare men flyttade till Belarus som barn och har bott där i trettio år. När hon nyligen ansökte om förnyat uppehållstillstånd inleddes istället en myndighetsprocess som resulterade i ett beslut om att inte låta henne bo kvar i Belarus. Hon får inte heller resa in i landet under de kommande tre åren. Formellt hänvisar myndigheterna till att hon gjort sig skyldig till fortkörning, något som aldrig tidigare tjänat som grund för att neka utländska medborgare förnyat uppehållstillstånd.

Lukasjenka och Porosjenko dissar Putin i uppsnappat samtal?

luka porosjenko

Lukasjenka och Porosjenko diskuterar Putins oärlighet?

Jag kan inte urskilja exakt vad som sägs i det korta klipp som fångade ett kort samtal mellan Aljaksandr Lukasjenka och Petro Porosjenko, i samband med att toppmötet i Minsk avslutades. Men enligt dem som tror sig kunna göra det utspelade sig nedanstående replikskifte mellan de båda presidenterna (och där föremålet för samtalet tros vara Vladimir Putin). Och ingen alternativ version har i alla fall presenterats så vitt jag kan se.

Porosjenko: ”Det är tungt… Han har satt igång ett oärligt och smutsigt spel…”

Lukasjenka: ”Jag vet, jag vet. Och alla har förstått det.”

 


Ales Bjaljatski berättar själv

Spela ”Tystade röster”!

Arkiv

wordpress stats plugin

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 26 andra följare

%d bloggare gillar detta: