Ann Linde duckar för frågor om Lukasjenkabelöning

linde-luka-2Nu har EU-minister Ann Linde besvarat de båda skriftliga frågor som Christian Holm Barenfeld (M) och Tina Acketoft (L) lämnat in angående EU-kommissionens förslag att avskaffa importkvoter för textilprodukter från Belarus. I sitt svar ignorerar hon dock helt det som legat till grund för kritiken, nämligen att förslaget (som på tisdagen bifölls enhälligt av EU:s ministerråd) motiveras med påstådda förbättringar på människorättsområdet i Belarus, och att avskaffandet av importkvoterna i praktiken alltså presenteras som en belöning till den belarusiska diktaturregimen för detta. En synnerligen oförtjänt belöning, med tanke på att människorättssituationen inte alls har förbättrats under de senaste åren.

Linde skriver: ”Vi sänder signalen att det finns en möjlighet till närmare relationer med EU, men är samtidigt tydliga med att det är en process som sker stegvis och där takten beror på vad som sker i Belarus.” Men det där stämmer ju inte. I själva verket sänder man en tydlig signal om att EU kommer att fortsätta gå den belarusiska regimen till mötes, oavsett vad som sker i Belarus.

Nu kan Lukasjenka håva hem en ny propagandaseger och konstatera att EU gett honom beröm för hans agerande på människorättsområdet. Och vi tvingas tyvärr konstatera att Sveriges regering stämt in i detta beröm. Annars borde Linde naturligtvis ha motsatt sig de skäl som anfördes i EU-förslaget, och klargjort detta offentligt i samband med att beslutet fattades.

Frågan är varför EU-tjänstemän och Sveriges regering i den offentliga diskussionen inte kan tala uppriktigt om sina ställningstaganden inom Belaruspolitiken. Om man exempelvis vill prioritera geopolitik framför hänsyn till mänskliga rättigheter (för det är ju det som detta egentligen handlar om, precis som beslutet att avskaffa sanktionerna mot Lukasjenkaregimen för ett år sedan) så bör detta meddelas öppet. På så sätt skulle vi också kunna få en vettig diskussion om sakfrågorna. Istället krystar man fram smått obegripliga och vaga formuleringar som vikten av ”kritiskt engagemang” (vilket kan betyda precis vad som helst) och ett välkomnande av ”positiva initiativ […] såsom återupptagandet av människorättsdialogen mellan EU och Belarus” (vilket signalerar framsteg men i praktiken inte innebär ett smack i termer av ökad respekt för de mänskliga rättigheterna).

Säg istället vad ni står för, och stå för det ni säger! Svårare än så borde det inte behöva vara.

Växande kritik i Sverige mot EU-belöning till Lukasjenka

luka euNu växer kritiken mot EU-kommissionens förslag att avskaffa unionens importkvoter för textilprodukter från Belarus, i syfte att förbättra relationerna med landets diktaturregim. Som motiv till förslaget anges ”positiva initiativ” på människorättsområdet, en verklighetsbeskrivning som inte alls finner stöd i belarusiska människorättsorganisationers rapportering.

Det var i början av veckan som vi i Östgruppen kunde avslöja att det aktuella förslaget trots detta godkänts av EU-parlamentet och att EU:s ministerråd inom kort förväntas fatta beslut i frågan. Häpnadsväckande i sammanhanget var att UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien (UD-EC) på en direkt fråga från mig meddelade att man inte kände till ärendet. Med hjälp av regeringskansliets registrator lyckades jag istället spåra detta till finansdepartementet, som knappast kan anses besitta erforderlig kompetens om människorättssituationen i Belarus för att ha en åsikt i ämnet.

En av dem som reagerade på nyheten var riksdagsledamoten Christian Holm Barenfeld (M), som i en skriftlig fråga till utrikesminister Margot Wallström efterfrågat besked om regeringens ståndpunkt i sakfrågan.

Och igår, torsdag, lämnades ytterligare en skriftlig fråga in, den här gången av Tina Acketoft (L), som frågar EU-minister Ann Linde hur denna kommer att verka för att stoppa förslaget från EU-kommissionen.

Det är mycket bra att Holm Barenfeld och Acketoft agerar aktivt så att den här frågan kommer upp till diskussion, och så att vi därmed kan få reda på var regeringen står. Förhoppningsvis meddelar man nu från regeringskansliet att man självklart kommer att stå upp för de mänskliga rättigheterna och verka för att ministerrådet avvisar EU-kommissionens förslag.

Regeringskansliets hantering av EU-förslaget väcker emellertid också frågor. Efter vårt avslöjande (och efter att Holm Barenfeld lämnat in sin fråga till Margot Wallström) fick jag ett nytt brev från UD-EC där man ville göra en rättelse av tidigare uppgifter till mig och nu meddelade att enheten ”självklart varit med i en gemensam beredning av ärendet”. Jag fick dock fortfarande inget svar om hur regeringen ställde sig till förslaget, men förhoppningsvis kommer svaren på de ovan nämnda riksdagsfrågorna att bringa klarhet i den saken.

Lukasjenka ser sig själv som ombudsman för mänskliga rättigheter

lukasjenka-2

Aljaksandr Lukasjenka

Vid en högtidlig ceremoni i Minsk idag med anledning av att en ny domare utnämnts till Belarus konstitutionsdomstol gav landets president Aljaksandr Lukasjenka sin syn på hur de mänskliga rättigheterna lämpligast värnas. Lukasjenka konstaterade att det förts fram krav om att inrätta en människorättsombudsman i Belarus, men menade att han själv i praktiken redan fungerar som en sådan:

Respekten för de mänskliga rättigheterna – rätten till ett värdigt liv, till arbete och hälsa, till information och pressfrihet, till yttrandefrihet och så vidare – kan bara garanteras om presidenten i egenskap av huvudinspektör ser till att de följs.

Han tillade därvid att han såg det som en uppgift för honom och rättsväsendets högsta företrädare att ”med hjälp av maktens styrka säkerställa att medborgarnas grundläggande rättigheter respekteras”.

Problemet är ju att Lukasjenka själv med hjälp av just maktens styrka utövar ett kontinuerligt förtryck gentemot de belarusiska medborgarna. Och sett i det perspektivet är hans uttalande naturligtvis inte särskilt hoppingivande. Men kanske kan det lura en och annan okunnig och naiv beslutsfattare i EU och leda till ytterligare eftergifter därifrån?

Svenskt politikerengagemang för demokrati i Belarus

sofia_damm_photo

Sofia Damm (KD)

I en debattartikel på Europaportalen skriver Sofia Damm (riksdagsledamot för KD) och Mario Shevchenko från KIC (Kristdemokratiskt internationellt center) om behovet av en ny strategi mot diktaturens Belarus. Skribenterna konstaterar att Belarus i princip försvunnit från nyhetsrapporteringen, men att vi inte får blunda för förtrycket i landet. De efterlyser därför ett mer aktivt agerande från Sverige regering i syfte att föra situationen i Belarus högre upp på EU:s agenda.

Damm och Shevchenko presenterar också ett fyrpunktsprogram för vad de tycker bör göras från Sveriges och EU:s sida. I grunden handlar det om samma budskap som vi i Östgruppen regelbundet för fram: Tydligare ställningstagande för demokrati och mänskliga rättigheter och kontinuerlig kontakt med företrädare för demokratirörelsen. De föreslår också att man tar fram en särskild strategi ”med syftet att stödja grupper och organisationer som arbetar för demokratiutveckling i landet”.

Det är viktigt och bra att svenska politiker på det här sättet engagerar sig för utvecklingen i Belarus, och jag delar helt Damms och Shevchenkos oro över att Belarus hamnat i skymundan av andra politiska skeenden i världen.

Jag håller också med om att ytterligare öppningar från EU:s sida gentemot Lukasjenkaregimen måste förenas med krav på konkreta åtgärder som ökar respekten för de mänskliga rättigheterna. I själva verket har EU hittills gett Lukasjenka belöningar i form av bland annat avskaffade sanktioner utan någon substantiell motprestation.

Man bör dock inte se ett eventuellt beslut om visumfrihet för Belarusier som en eftergift till Lukasjenka. Visumtvånget borde ha avskaffats för länge sedan som ett led i att motverka isolering av det belarusiska folket, och det är olyckligt om den frågan förhalas ytterligare.

Avskaffa visumtvånget för belarusier!

visa-eu-belarusBelarus president Aljaksandr Lukasjenka utfärdade nyligen ett dekret som gör det möjligt för medborgare från 80 länder – däribland EU:s medlemsstater – att besöka Belarus i upp till fem dagar utan visum. Och det är ju bra om det blir enklare att resa in i landet.

Vi i Östgruppen uppmanar nu EU att fatta motsvarande beslut och avskaffa visumtvånget för belarusier. Det skulle nämligen bidra till att bryta den isolering som en stor del av det belarusiska folket befinner sig. Och vi uppmanar Sveriges utrikesminister Margot Wallström att ta initiativ till ett sådant beslut så snart som möjligt.

Jag har personligen inte släppts in i Belarus på över tio år, utan ständigt under denna period fått avslag på min visumansökan. Förmodligen påverkar inte beslutet min situation. Under ishockey-VM i Minsk 2014 avskaffades ju visumtvånget temporärt, men för min del innebar det likväl att jag stoppades på flygplatsen i Minsk, med hänvisning till att jag fanns på en lista över så kallade persona non grata, och sedan kastades ut ur landet.

Å andra sidan försöker man som bekant från Belarus sida ställa sig in hos EU för tillfället (visumavskaffandet är förstås också ett led i den processen), så kanske gör man då också en revidering av den ”svarta listan”.

Det är hur som helst värt ett försök, som jag konstaterade i en intervju för belarusiska Radio Svaboda i samband med att Lukasjenkas dekret offentliggjordes.

 

Nya avrättningar i Belarus

Den 5 november verkar tre nya avrättningar ha genomförts i Belarus. Själva verksställandet av dödsdomarna hemlighålls som regel, därav osäkerheten kring exakta datum. Först i efterhand får anhöriga kännedom om att avrättningen ägt rum, och det genom en försändelse med de fängelsekläder som den dödsdömde burit i väntan på sin död.

Amnestys korta filmklipp illustrerar väl vad detta innebär för de dödsdömdas nära och kära:

Twickers – när du inte kan välja!

twickersDet belarusiska företaget Onega har kommit på idén att kombinera de populära chokladbitarna Twix och Snickers. Resultatet kallar man helt logiskt för Twickers, en produkt som nu lanseras med kraft i Belarus.

Den nyskapade chokladbiten kan kanske glädja en och annan belarusisk gottegris som har svårt att välja mellan de båda sorterna. Lika förtjusta är dock inte det multinationella företaget Mars, som innehar rättigheterna till varumärkena Twix och Snickers. Mars säger sig nu ha kontaktat Onega för att försvara dessa rättigheter.

Onegas ledning hävdar å sin sida att man inte alls kopierat någon annans produkt. Med tanke på hur chokladbiten marknadsfördes vid lanseringen blir det dock förmodligen svårt att vinna gehör för detta argument…:

twickers-2

Bild hämtad från Onegas lansering av chokladbiten Twickers

 


Ales Bjaljatski berättar själv

Spela ”Tystade röster”!

Arkiv

wordpress stats plugin

%d bloggare gillar detta: