Uladzimir Njakljajeu gripen

En av ledarna för den planerade protestdemonstrationen i Minsk på Frihetsdagen den 25 mars, Uladzimir Njakljajeu, greps under natten av belarusisk polis när han satt på ett tåg på väg hem till Belarus från Warszawa.

Njakljajeu är en av Belarus främsta poeter. Han engagerade sig i politiken inför presidentvalet 2010, och ställde då upp som motkandidat till Aljaksandr Lukasjenka. På själva valdagen den 19 december misshandlades han dock svårt och greps av polis. Han dömdes sedermera på uppenbart politiska grunder till fängelse, formellt anklagad för ”planerande av våldsamt upplopp”. 2011 tilldelades han Svenska PEN:s Tucholsky-pris.

Uladzimir Njakljajeu och jag i en gemensam stödaktion 2013 för den då fängslade människorättsförsvararen Ales Bjaljatski.

Mot bakgrund av den belarusiska regimens eskalerade jakt på oliktänkande och försök att sabotera lördagens demonstration är det inte förvånande att Njakljajeu nu gripits. Men det känns naturligtvis ändå tungt att se ytterligare en belarusisk vän drabbas av Lukasjenkas repression. Och den redan stora osäkerheten kring hur lördagens demonstration kommer att avlöpa blir nu ännu större.

Inga undantag, alla ska gripas…

Den 70-åriga demokratiaktivisten Nina Bahinskaja ställde sig idag utanför KGB-högkvarteret i Minsk och genomförde en egen manifestation till stöd för de politiska fångarna i Belarus. Hon stod helt enkelt och höll ett plakat med texten ”Frige de politiska fångarna” framför sig. Efter en stund greps hon av polis och fördes iväg, som väl var utan brutalitet den här gången, dock.

Så går det alltså till i Belarus när människor försöker använda sin mänskliga rättighet att uttrycka åsikter offentligt:

Horoskop avråder från protestdemonstration

Den belarusiska regimen gör vad den kan för att minska antalet deltagare vid den protestdemonstration som planeras i Minsk på Frihetsdagen nu på lördag. Det sker bland annat genom brutala gripanden av demokratiaktivister och oppositionspolitiker, i syfte att avskräcka andra människor från att engagera sig.

Men man tar också astrologin till hjälp. En regimlojal tidning i Homel publicerade häromdagen sitt veckohoroskop:

”Delta inte i massevenemang på lördag.” står det bland annat att läsa i veckans horoskop i Gomelskije vedomosti.

 

I det inledande stycket – som alltså därmed gäller alla människor, oavsett vilket stjärntecken de tillhör – står det att man inte bör delta i massevenemang på lördag, och dessutom undvika konfliktsituationer på söndag. Återstår att se dels hur många som följer horoskopets råd, dels hur bra det är på att sia om framtiden.

Ditt drag, Margot Wallström!

Sent omsider kom på onsdagsmorgonen en reaktion från utrikesminister Margot Wallström angående Lukasjenkaregimens återgång till brutal repression mot oliktänkande.

Wallström skickade då ut en tweet, där hon uttryckte sin oro över fängslandet av fredliga demonstranter och uppmanade regimen att omedelbart släppa demsamma.

Hon upprepade därmed i praktiken det som EU:s talesperson Maja Kocijancic sagt dagen innan.

Och det var förstås bra att Sveriges regering gjorde ett ställningstagande, även om man skulle önska att det varit betydligt mer kraftfullt än 140 pliktskyldigt nedknattrade tecken på Twitter.

Lukasjenka besvarade hur som helst i praktiken Wallströms tweet redan på onsdagskvällen, när han istället för att släppa de redan fängslade lät gripa ytterligare tiotals demonstranter, och det med ännu större brutalitet än tidigare. 39 personer dömdes sedan till fängelse under torsdagen.

Därmed blir det rimligen Margot Wallströms tur igen. Förhoppningsvis får vi se ett konkret drag som motsvarar de stolta inledningsorden i den regeringsskrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik som nyligen presenterades:

Sverige är och ska fortsätta vara en stark röst som står upp för och försvarar mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i hela utrikespolitiken.

Brutala gripanden av fredliga demonstranter

På onsdagen gick återigen stora folkskaror ut på gator och torg för att protestera mot Lukasjenkaregimen. Demonstrationer hölls i Minsk, Hrodna och Mahiljou.

Själva demonstrationerna avlöpte lugnt. Men efteråt slog regimen till med kraft mot särskilt utvalda personer och grupperingar, precis som man gjort flera gånger tidigare de senaste veckorna. I Minsk var det i första hand deltagare ur anarkiströrelsen som drabbades.

En stor grupp anarkister deltog i själva demonstrationståget, och fixade bland annat lite av karnevalsstämning med hjälp av en egen trumsektion.

Efter demonstrationen gick civilklädda poliser till attack mot just anarkisterna, men andra demonstranter lyckades skärma av dessa så att de kunde kliva på en linjebuss och lämna platsen.

Vid ett hållplatsstopp en stund senare var dock poliser åter på plats. De stormade in i bussen och grep under våldsamma former en stor grupp passagerare. Vid tillslaget inne i bussen användes enligt vissa rapporter också tårgas.

Flera av episoderna filmades. Här en film som visar hur demonstranter från anarkiströrelsen hjälps på bussen av andra demonstranter.

Här en film inifrån bussen, när de civilklädda poliserna en stund senare stormat in och börjat gripa demonstranter (klicka på bilden så länkas du till filmklippet):

Samma händelse, filmad utifrån:

Redan innan demonstrationen i Minsk inletts genomfördes för övrigt också brutala gripanden:

Som framgår av filmerna är det alltså inga uniformerade poliser som ingriper mot de fredliga demonstranterna, utan helt civilklädda muskulösa personer som ger intryck av att vara våldsamma och kriminella busar. Vilket de ju i och för sig också är, även om de samtidigt står på Lukasjenkaregimens lönelista…

Direktsändning från dagens demonstrationer i Belarus

Här kan man följa Radio Svabodas direktsändning från dagens regimkritiska protester i Belarus:

 

Spänt i Belarus inför demonstrationer

Det verkar bli en dramatisk kväll i Belarus. Flera demonstrationer planeras, i Minsk, Mahiljou och Hrodna. Under dagen har rapporter strömmat in från olika håll om hur regimen uppenbarligen förbereder kraftfulla åtgärder för att kväsa protesterna.

Fångtransporter förbereds

Specialfordon med vattenkanoner på taket har noterats i centrala Minsk, långa rader av lastbilar ämnade att transportera gripna demonstranter likaså.

Flera aktivister har gripits i förebyggande syfte. Andra verkar stå på tur. Ihar Barysau, som jag berättade om i ett tidigare inlägg idag och som är en av initiativtagarna till demonstrationen i Mahiljou, meddelade nyss att en avdelning från polisens specialstyrkor väntar utanför hans trappuppgång, uppenbarligen redo att gripa honom när han lämnar sitt hem.

Från flera skolor rapporteras också att schemat för idag har förlängts, och att eleverna alltså kommer att hållas kvar på skolorna tills demonstrationerna avslutats. Allt för att minimera antalet demonstranter.

Internet verkar ha slagits ut i centrala Hrodna, och det finns tecken som tyder på att en blockering av de främsta oppositionella webb-sajterna påbörjats.

Mycket oroväckande signaler med andra ord.

 

 

 

Kontinuerlig uppdatering om gripanden i Belarus

Nya gripanden och fängelsedomar rapporteras kontinuerligt just nu i  Belarus. Människorättsorganisationen Vjasna dokumenterar det som sker, bland annat via ett dokument med konkret information om vem som drabbats av vad och med hänvisning till källa (språk: belarusiska). I skrivande stund finns 123 personer med på listan över drabbade sedan början av mars, fler tillkommer sannolikt under dagen. Uppdateringarna går också att följa i realtid via följande länk: Realtidsuppdatering om gripanden i Belarus

Stefan Löfvens politikerkollega gripen i Minsk

Ihar Barysau och Stefan Löfven under en socialdemokratisk konferens i Berlin häromdagen. Barysau greps när han landat på flygplatsen i Minsk, på väg hem från konferensen.

Natten till onsdagen greps oppositionspolitikern Ihar Barysau på Minsks flygplats. Barysau, som är förste vice ordförande i det belarusiska socialdemokratiska partiet Hramada, hade just landat på flygplatsen efter att ha deltagit i en stor internationell politikerkonferens i Berlin, tillsammans med bland annat Sveriges statsminister Stefan Löfven.

Barysau hölls sedan kvar på flygplatsen i tre timmar. Han kroppsvisiterades och fick sin dator med tillhörande minneskort konfiskerad. Sedan släpptes han fri.

Sannolikt beror ingripandet på att Barysau är en av initiativtagarna till den regimkritiska demonstration som enligt planerna ska genomföras i staden Mahiljou idag.

Totalt har mer än hundra oppositionspolitiker, demokratiaktivister och journaliter gripits i Belarus under de senaste två veckorna. Tiotals har dömts till kortare fängelsestraff.

Vi i Östgruppen har uppmanat Sveriges regering att reagera på den aktuella händelseutvecklingen i Belarus. Hittills har det dock varit helt tyst från regeringens sida. Vågar man hoppas att det blir ändring på den saken nu?

Ny repressionsvåg på gång i Belarus?

De senaste veckornas många protestmöten mot den nyligen införda så kallade parasitskatten, som innebär att personer som inte är registrerade på den officiella arbetsmarknaden schablonbeskattas, har uppenbarligen varit mer omfattande än vad regimen hade räknat med. Nu tycks man från myndigheternas sida vara inställd på att kväsa protesterna innan de växer sig ännu starkare, och detta till och med genom att återgå till sin tidigare praxis att fängsla demonstranter.

Sedan Lukasjenkaregimen i augusti 2015 släppte de då kvarvarande politiska fångarna fria, och därmed drastiskt lyckades förbättra sin relation med EU, har de tidigare så vanliga gripandena av demonstranter lyst med sin frånvaro. Deltagare i protestdemonstrationer har även fortsättningsvis drabbats av repressalier, men då istället i form av (förvisso nog så kännbara) böter. Denna till synes mjukare taktik har varit framgångsrik, särskilt gentemot Sverige och andra EU-medlemmar, som i ljuset av det geopolitiska läget tycks tolerera en viss grad av förtryck i Belarus, så länge detta inte blir alltför brutalt.

Men nu har vi alltså kunnat notera ett trendbrott. För första gången på länge utdömdes kortare fängelsestraff till några av dem som demonstrerade mot parasitskatten i Brest den 5 mars. Och häromdagen dömdes en av centralgestalterna i en demonstration i skogsområdet Kurapaty utanför Minsk, också känt som massgrav för Stalinrepressionens offer, till tre dagars fängelse. Demonstrationen riktade sig mot det påbörjade byggandet av ett affärscentrum i utkanten av Kurapaty, och den sedermera dömde Siarhej Paltjeuski protesterade genom att bland annat kedja fast sig under en lastbil som användes vid bygget.

Parallellt med fängslandena av demonstranter dök plötsligt ett halvtimmeslångt ”specialreportage” upp på flera av statstelevisionens kanaler, utan att i förväg annonseras i tv-tablåerna. Reportaget bär rubriken ”Telefonsamtal till en vän” och anklagar några av den politiska oppositionens ledare, främst den tidigare presidentkandidaten och politiske fången Mikola Statkevitj, för att försöka utnyttja den existerande kritiken mot parasitdekretet för sina egna politiska syften. Som bevismaterial anförs i första hand avlyssnade samtal (därav rubriken) mellan Statkevitj och en belarusisk affärsman som lever i exil i Ukraina. Statkevitj har i en kommentar avfärdat anklagelserna som lögnaktiga, och mycket tyder på att de presenterade samtalen klippts och monterats på ett sätt som inte motsvarar verkligheten.

TV-reportaget använder händelseutvecklingen i Ukraina som avskräckande exempel och hävdar att Statkevitj tillsammans med bland annat anarkiströrelsen vill kasta in Belarus i motsvarande kaos och våldsamheter. Syftet är förstås att förmå de belarusier som är missnöjda med parasitdekretet att avstå från fortsatta protester.

Frågan är dock om detta kommer att lyckas. Att döma av de spontana reaktioner som förekommit på sociala medier har reportaget snarare gjort många människor ännu argare och därmed sporrat till ytterligare engagemang i frågan. Kanske känner också regimen detta, för under torsdagen gjorde man ett nytt taktiskt drag. President Lukasjenka meddelade plötsligt att parasitdekretet ska sättas på paus under ett år, eftersom det behöver ”korrigeras”. Han kompletterade dock denna eftergift med ett hot om att fängsla dem som fortsätter att organisera gatuprotester mot dekretet.

Regimen försöker således även här slå in en kil mellan ledande oppositionspolitiker och de breda folklager som gjort gemensam sak i de senaste veckornas demonstrationer. Från oppositionens håll har det gjorts klart att inget annat än ett totalt avskaffande av parasitdekretet är acceptabelt, och att de demonstrationer som planeras senare i mars kommer att genomföras. Det återstår att se hur Lukasjenka hanterar detta besked. Kanske fick vi en signal om detta tidigare idag, när demokratiaktivisten Zmitser Dasjkevitj greps. Regimen har tidigare försökt hindra planerade protester genom att helt enkelt fängsla ledargestalter inom oppositionen som en förebyggande åtgärd, så att de alltså inte har möjlighet att delta i de kommande demonstrationerna.

Det står hursomhelst klart att spännande dagar väntar i Belarus.

Demokratiaktivist gripen i direktsändning

Zmitser Dasjkevitj (till vänster) och två av de okända personer som attackerade och grep honom på fredagsmorgonen

För en liten stund sedan greps den kände demokratiaktivisten Zmitser Dasjkevitj i Minsk. Under de senaste dagarna har okända personer (troligen civilklädda poliser) skuggat honom och vid ett par tillfällen också försökt gripa honom, dock utan att lyckas. Idag på morgonen väntade de utanför hans hem och gjorde ett nytt försök när han klev ut ur sin trappuppgång. När han strax därpå åter lämnade hemmet gjorde han det med påslagen mobilkamera, live-uppkopplad till hans Facebook-sida.

Efter en stund blev han plötsligt attackerad av flera personer som drog in honom i en väntande minibuss. Hans egen direktsändning avbröts i samband med gripandet. En annan demokratiaktivist filmade dock det fortsatta händelseförloppet och publicerade i sin tur detta.

Vart Dasjkevitj sedan förts är ännu oklart, men förmodligen befinner han sig nu på en polisstation i Minsk. Sannolikt väntar ett kortare fängelsestraff.

 

Ann Linde duckar för frågor om Lukasjenkabelöning

Nu har EU-minister Ann Linde besvarat de båda skriftliga frågor som Christian Holm Barenfeld (M) och Tina Acketoft (L) lämnat in angående EU-kommissionens förslag att avskaffa importkvoter för textilprodukter från Belarus. I sitt svar ignorerar hon dock helt det som legat till grund för kritiken, nämligen att förslaget (som på tisdagen bifölls enhälligt av EU:s ministerråd) motiveras med påstådda förbättringar på människorättsområdet i Belarus, och att avskaffandet av importkvoterna i praktiken alltså presenteras som en belöning till den belarusiska diktaturregimen för detta. En synnerligen oförtjänt belöning, med tanke på att människorättssituationen inte alls har förbättrats under de senaste åren.

Linde skriver: ”Vi sänder signalen att det finns en möjlighet till närmare relationer med EU, men är samtidigt tydliga med att det är en process som sker stegvis och där takten beror på vad som sker i Belarus.” Men det där stämmer ju inte. I själva verket sänder man en tydlig signal om att EU kommer att fortsätta gå den belarusiska regimen till mötes, oavsett vad som sker i Belarus.

Nu kan Lukasjenka håva hem en ny propagandaseger och konstatera att EU gett honom beröm för hans agerande på människorättsområdet. Och vi tvingas tyvärr konstatera att Sveriges regering stämt in i detta beröm. Annars borde Linde naturligtvis ha motsatt sig de skäl som anfördes i EU-förslaget, och klargjort detta offentligt i samband med att beslutet fattades.

Frågan är varför EU-tjänstemän och Sveriges regering i den offentliga diskussionen inte kan tala uppriktigt om sina ställningstaganden inom Belaruspolitiken. Om man exempelvis vill prioritera geopolitik framför hänsyn till mänskliga rättigheter (för det är ju det som detta egentligen handlar om, precis som beslutet att avskaffa sanktionerna mot Lukasjenkaregimen för ett år sedan) så bör detta meddelas öppet. På så sätt skulle vi också kunna få en vettig diskussion om sakfrågorna. Istället krystar man fram smått obegripliga och vaga formuleringar som vikten av ”kritiskt engagemang” (vilket kan betyda precis vad som helst) och ett välkomnande av ”positiva initiativ […] såsom återupptagandet av människorättsdialogen mellan EU och Belarus” (vilket signalerar framsteg men i praktiken inte innebär ett smack i termer av ökad respekt för de mänskliga rättigheterna).

Säg istället vad ni står för, och stå för det ni säger! Svårare än så borde det inte behöva vara.

Växande kritik i Sverige mot EU-belöning till Lukasjenka

Nu växer kritiken mot EU-kommissionens förslag att avskaffa unionens importkvoter för textilprodukter från Belarus, i syfte att förbättra relationerna med landets diktaturregim. Som motiv till förslaget anges ”positiva initiativ” på människorättsområdet, en verklighetsbeskrivning som inte alls finner stöd i belarusiska människorättsorganisationers rapportering.

Det var i början av veckan som vi i Östgruppen kunde avslöja att det aktuella förslaget trots detta godkänts av EU-parlamentet och att EU:s ministerråd inom kort förväntas fatta beslut i frågan. Häpnadsväckande i sammanhanget var att UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien (UD-EC) på en direkt fråga från mig meddelade att man inte kände till ärendet. Med hjälp av regeringskansliets registrator lyckades jag istället spåra detta till finansdepartementet, som knappast kan anses besitta erforderlig kompetens om människorättssituationen i Belarus för att ha en åsikt i ämnet.

En av dem som reagerade på nyheten var riksdagsledamoten Christian Holm Barenfeld (M), som i en skriftlig fråga till utrikesminister Margot Wallström efterfrågat besked om regeringens ståndpunkt i sakfrågan.

Och igår, torsdag, lämnades ytterligare en skriftlig fråga in, den här gången av Tina Acketoft (L), som frågar EU-minister Ann Linde hur denna kommer att verka för att stoppa förslaget från EU-kommissionen.

Det är mycket bra att Holm Barenfeld och Acketoft agerar aktivt så att den här frågan kommer upp till diskussion, och så att vi därmed kan få reda på var regeringen står. Förhoppningsvis meddelar man nu från regeringskansliet att man självklart kommer att stå upp för de mänskliga rättigheterna och verka för att ministerrådet avvisar EU-kommissionens förslag.

Regeringskansliets hantering av EU-förslaget väcker emellertid också frågor. Efter vårt avslöjande (och efter att Holm Barenfeld lämnat in sin fråga till Margot Wallström) fick jag ett nytt brev från UD-EC där man ville göra en rättelse av tidigare uppgifter till mig och nu meddelade att enheten ”självklart varit med i en gemensam beredning av ärendet”. Jag fick dock fortfarande inget svar om hur regeringen ställde sig till förslaget, men förhoppningsvis kommer svaren på de ovan nämnda riksdagsfrågorna att bringa klarhet i den saken.

Lukasjenka ser sig själv som ombudsman för mänskliga rättigheter

Aljaksandr Lukasjenka

Vid en högtidlig ceremoni i Minsk idag med anledning av att en ny domare utnämnts till Belarus konstitutionsdomstol gav landets president Aljaksandr Lukasjenka sin syn på hur de mänskliga rättigheterna lämpligast värnas. Lukasjenka konstaterade att det förts fram krav om att inrätta en människorättsombudsman i Belarus, men menade att han själv i praktiken redan fungerar som en sådan:

Respekten för de mänskliga rättigheterna – rätten till ett värdigt liv, till arbete och hälsa, till information och pressfrihet, till yttrandefrihet och så vidare – kan bara garanteras om presidenten i egenskap av huvudinspektör ser till att de följs.

Han tillade därvid att han såg det som en uppgift för honom och rättsväsendets högsta företrädare att ”med hjälp av maktens styrka säkerställa att medborgarnas grundläggande rättigheter respekteras”.

Problemet är ju att Lukasjenka själv med hjälp av just maktens styrka utövar ett kontinuerligt förtryck gentemot de belarusiska medborgarna. Och sett i det perspektivet är hans uttalande naturligtvis inte särskilt hoppingivande. Men kanske kan det lura en och annan okunnig och naiv beslutsfattare i EU och leda till ytterligare eftergifter därifrån?

Svenskt politikerengagemang för demokrati i Belarus

Sofia Damm (KD)

I en debattartikel på Europaportalen skriver Sofia Damm (riksdagsledamot för KD) och Mario Shevchenko från KIC (Kristdemokratiskt internationellt center) om behovet av en ny strategi mot diktaturens Belarus. Skribenterna konstaterar att Belarus i princip försvunnit från nyhetsrapporteringen, men att vi inte får blunda för förtrycket i landet. De efterlyser därför ett mer aktivt agerande från Sverige regering i syfte att föra situationen i Belarus högre upp på EU:s agenda.

Damm och Shevchenko presenterar också ett fyrpunktsprogram för vad de tycker bör göras från Sveriges och EU:s sida. I grunden handlar det om samma budskap som vi i Östgruppen regelbundet för fram: Tydligare ställningstagande för demokrati och mänskliga rättigheter och kontinuerlig kontakt med företrädare för demokratirörelsen. De föreslår också att man tar fram en särskild strategi ”med syftet att stödja grupper och organisationer som arbetar för demokratiutveckling i landet”.

Det är viktigt och bra att svenska politiker på det här sättet engagerar sig för utvecklingen i Belarus, och jag delar helt Damms och Shevchenkos oro över att Belarus hamnat i skymundan av andra politiska skeenden i världen.

Jag håller också med om att ytterligare öppningar från EU:s sida gentemot Lukasjenkaregimen måste förenas med krav på konkreta åtgärder som ökar respekten för de mänskliga rättigheterna. I själva verket har EU hittills gett Lukasjenka belöningar i form av bland annat avskaffade sanktioner utan någon substantiell motprestation.

Man bör dock inte se ett eventuellt beslut om visumfrihet för Belarusier som en eftergift till Lukasjenka. Visumtvånget borde ha avskaffats för länge sedan som ett led i att motverka isolering av det belarusiska folket, och det är olyckligt om den frågan förhalas ytterligare.

Avskaffa visumtvånget för belarusier!

Belarus president Aljaksandr Lukasjenka utfärdade nyligen ett dekret som gör det möjligt för medborgare från 80 länder – däribland EU:s medlemsstater – att besöka Belarus i upp till fem dagar utan visum. Och det är ju bra om det blir enklare att resa in i landet.

Vi i Östgruppen uppmanar nu EU att fatta motsvarande beslut och avskaffa visumtvånget för belarusier. Det skulle nämligen bidra till att bryta den isolering som en stor del av det belarusiska folket befinner sig. Och vi uppmanar Sveriges utrikesminister Margot Wallström att ta initiativ till ett sådant beslut så snart som möjligt.

Jag har personligen inte släppts in i Belarus på över tio år, utan ständigt under denna period fått avslag på min visumansökan. Förmodligen påverkar inte beslutet min situation. Under ishockey-VM i Minsk 2014 avskaffades ju visumtvånget temporärt, men för min del innebar det likväl att jag stoppades på flygplatsen i Minsk, med hänvisning till att jag fanns på en lista över så kallade persona non grata, och sedan kastades ut ur landet.

Å andra sidan försöker man som bekant från Belarus sida ställa sig in hos EU för tillfället (visumavskaffandet är förstås också ett led i den processen), så kanske gör man då också en revidering av den ”svarta listan”.

Det är hur som helst värt ett försök, som jag konstaterade i en intervju för belarusiska Radio Svaboda i samband med att Lukasjenkas dekret offentliggjordes.

 

Nya avrättningar i Belarus

Den 5 november verkar tre nya avrättningar ha genomförts i Belarus. Själva verksställandet av dödsdomarna hemlighålls som regel, därav osäkerheten kring exakta datum. Först i efterhand får anhöriga kännedom om att avrättningen ägt rum, och det genom en försändelse med de fängelsekläder som den dödsdömde burit i väntan på sin död.

Amnestys korta filmklipp illustrerar väl vad detta innebär för de dödsdömdas nära och kära:

Twickers – när du inte kan välja!

Det belarusiska företaget Onega har kommit på idén att kombinera de populära chokladbitarna Twix och Snickers. Resultatet kallar man helt logiskt för Twickers, en produkt som nu lanseras med kraft i Belarus.

Den nyskapade chokladbiten kan kanske glädja en och annan belarusisk gottegris som har svårt att välja mellan de båda sorterna. Lika förtjusta är dock inte det multinationella företaget Mars, som innehar rättigheterna till varumärkena Twix och Snickers. Mars säger sig nu ha kontaktat Onega för att försvara dessa rättigheter.

Onegas ledning hävdar å sin sida att man inte alls kopierat någon annans produkt. Med tanke på hur chokladbiten marknadsfördes vid lanseringen blir det dock förmodligen svårt att vinna gehör för detta argument…:

Bild hämtad från Onegas lansering av chokladbiten Twickers

 

Frukostseminarium om hoten mot det civila samhället

Olga Smoljanko

Nästa vecka arrangerar Östgruppen ett spännande frukostseminarium om det krympande utrymmet för civilsamhällets aktörer i Belarus och Ryssland. En av våra medverkande gästtalare är Olga Smoljanko från den belarusiska människorättsorganisationen Lawtrend, expert på bland annat frågor som rör föreningsfrihet. Läs mer här nedan eller i PDF-versionen av vår seminarieinbjudan. Observera att man måste anmäla sitt deltagande i förväg.

*****

Östgruppen bjuder in till frukostseminarium på temat ”Shrinking Civic Space”:

Hoten mot det civila samhället – en lägesbeskrivning från Ryssland och Belarus

Den globala tendensen är tydlig, och särskilt märkbar i auktoritärt styrda länder: mötes- och föreningsfriheten begränsas alltmer. Civilsamhällets demokratiska krafter trakasseras systematiskt av egna myndigheter. Särskilt utsatta är de som verkar för demokrati och mänskliga rättigheter.

I Belarus har trycket mot oberoende organisationer länge varit hårt medan situationen i Ryssland har försämrats dramatiskt under de senaste åren. Finansiering stryps och engagemang kriminaliseras genom repressiv lagstiftning. Regimkritik sorteras in under paragrafer om extremism och terrorism.

Positivt i denna dystra utveckling är att civilsamhällets roll och utsatthet i tilltagande grad nu ändå uppmärksammas, både globalt och i Sverige. I regeringens senaste budgetproposition har biståndsmedel exempelvis öronmärkts för att möta dessa specifika problem. Samtidigt riskerar Ryssland att av biståndstekniska skäl falla under radarn.

Tillsammans med experter och människorättsförsvarare från regionen diskuterar vi det aktuella läget och vad som kan göras för att för att vända utvecklingen.

Medverkande:
Olga Smoljanko, Centrum för rättslig omvandling (Lawtrend), Belarus
Jurij Dzjibladze, Centrum för demokratiutveckling och mänskliga rättigheter, Ryssland
Agneta Gunnarsson, journalist och författare till rapporten ”Krympande utrymme för det civila samhället”
Moderator: Martin Uggla, Östgruppen

Tid: 17 november kl. 09.00-10.30, kaffe/te och smörgås från kl. 8.30
Plats: Medelhavsmuseet, Fredsgatan 2, Stockholm
OBS! obligatorisk förhandsanmälan till anmalan@ostgruppen.se, uppge om du vill ha kaffe/te och smörgås.

Varmt välkomna!

Samtal om Lukanomics

Häromveckan skrev jag om rapporten Lukanomics som vi i Östgruppen gav ut nyligen. På bokmässan i Göteborg berättade jag om rapporten inom ramen för vårt seminarieprogram i ett samtal med Kristina Henschen. Samtalet filmades och finns att se och lyssna på här:

 

Trump eller Lukasjenka – Vem sade egentligen vad?

Donald Trump och Aljaksandr Lukasjenka är ju båda kända för att göra uppseendeväckande uttalanden då och då. Men vem har egentligen sagt vad? Testa dina kunskaper på citaten här nedan! Klicka på namnet och se om du gissat rätt!

(Originalversionen till denna frågesport finns publicerad på belarusiska på den Nasja Nivas hemsida)

1) ”Så fort presidentens barn börjar syssla med business kan du vänta dig elände. Så fort fruar eller älskarinnor får en krona på huvudet så kan du vänta dig elände.”

Lukasjenka

RÄTT!

Trump

FEL!

2) ”Titta bara på våra gränser, de är som en ost med hål i! Vem som helst kan ta sig in vårt land.”

Lukasjenka

FEL!

Trump

RÄTT!

3) ”President blir man inte, det föds man som. Vissa saker kan man lära sig, men om inte ens mamma och pappa har lagt grunden för det så blir man aldrig president.”

Lukasjenka

RÄTT!

Trump

FEL!

4) ”Man har bokstavligen kritiserat mig för allt jag gjort, men jag låter inte mina kritiker få mig ur balans.”

Lukasjenka

FEL!

Trump

RÄTT!

5) ”Jag är ingen klassisk familjefar: livslång kärlek och ingen kvinna vid sidan om, det är familjefaderns melodi. Men jag är inte sådan.”

Lukasjenka

RÄTT!

Trump

FEL!

6) ”Jag har faktiskt aldrig… jo, kanske en gång har jag smakat pizza eller sådan där japansk rå fisk – sushi. Fruktansvärt!”

Lukasjenka

RÄTT!

Trump

FEL!

7) ”Vårt land har allvarliga problem. Vi vinner inga stora segrar. Tidigare gjorde vi det, men inte nu.”

Trump

RÄTT!

Lukasjenka

FEL!

8) ”Ryssarna är väldigt lika oss. Den enda skillnaden är att vi bor i olika stater.”

Trump

RÄTT!

Lukasjenka

FEL!

9) ”Jag kommer att bli den största presidenten av alla som Gud någonsin skapat.”

Trump

RÄTT!

Lukasjenka

FEL!

10) ”Om jag märker att människor inte accepterar det jag säger, så tvingar jag aldrig på dem min åsikt.”

Lukasjenka

RÄTT!

Trump

FEL!

11) ”Jag går och lägger mig klockan ett på natten, och redan klockan fem vaknar jag. Jag behöver inte någon lång vila.”

Trump

RÄTT!

Lukasjenka

FEL!

12) ”Jag vill att alla ska inse att det är farligt och skadligt att gå i krig mot oss.”

Lukasjenka

RÄTT!

Trump

FEL!

Belarus värd för Europeiska spelen 2019

Sveriges EOK-pamp, Gunilla Lindberg, vid VIP-bordet tillsammans med Lukasjenka under kongressen i Minsk

Europeiska Olympiska Kommittén (EOK) genomförde häromveckan en stor internationell kongress i den belarusiska huvudstaden Minsk. I samband med detta beslöt kongressdeltagarna också att tilldela Belarus värdskapet för de Europeiska spelen 2019. Dessa spel arrangerades för första gången 2015, då med Azerbajdzjan som värdland.

Två länder, Norge och Danmark, röstade emot beslutet. Den svenska olympiska kommittén tycks dock inte ha haft några invändningar.

Det stora idrottsarrangemanget kommer förstås att utnyttjas maximalt av den belarusiska propagandaapparaten. President Lukasjenka, som själv är ordförande i landets olympiska kommitté, ges därmed återigen oförtjänt internationell legitimitet, på samma sätt som när Belarus stod värd för ishockey-VM 2014.

Lukanomics: Diktaturens ekonomi

Lukanomics: Diktaturens ekonomi, ny rapport från Östgruppen

Min kollega Tobias Ljungvall har nyligen färdigställt en rapport om hur delar av det ekonomiska systemet i Belarus fungerar, och vilka konsekvenser den strikt centralstyrda ekonomin får för arbete och affärsliv. Läsaren får bland annat en inblick i arbetssanatorier och kuvade fackföreningar, skumma affärsmän och svarta miljarder.

Rapporten kan laddas ner i pdf eller beställas i tryckt form här.

Ingen demokratisering i Belarus

På onsdagen arrangerade riksdagens internationella kansli ett öppet seminarium om situationen i Belarus. Bland de inbjudna talarna återfanns den belarusiska oppositionsledaren Tatsiana Karatkevitj, som förra året ställde upp i landets presidentval.

Jag medverkade också i diskussionen, och konstaterade bland annat att det inte går att tala om någon pågående demokratisering i Belarus. Repressionen i Belarus har i viss mån ändrat karaktär på senare tid, men det som vid första anblick kan framstå som en uppmjukning, handlar i själva verket bara om kosmetiska förändringar. Det systematiska förtrycket kvarstår således i grunden orubbat.

Mitt huvudanförande kan ses i klippet nedan. Hela seminariet finns tillgängligt här via riksdagens webb-tv-tjänst.

Birgitta Ohlsson avkräver Wallström svar om EU-sanktioner

Birgitta Ohlsson (L)

Häromdagen uppmanade vi i Östgruppen regeringen att verka för återinförda EU-sanktioner mot den belarusiska regimen, till följd av det omfattande fusket i parlamentsvalet nyligen.

Nu har riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (L) fört detta vidare till riksdagen. I en skriftlig fråga vänder hon sig till utrikesminister Margot Wallström, och frågar hur regeringen kommer att agera.

När sanktionerna mot Lukasjenka-regimen förra året lindrades och sedan i våras hävdes mot nästan alla berörda (inklusive Lukasjenka själv) sade Wallström att dessa kunde återinföras om inte regimen tog steg i demokratisk riktning. Parlamentsvalet är bara ett av många exempel som visar att Lukasjenka inte är ett dugg intresserad av någon demokratisering. Nu är det alltså upp till bevis för regeringen!

Att Birgitta Ohlsson lyfter frågan i riksdagen är förstås mycket bra, eftersom det tvingar regeringen att motivera sin politik. Jag väntar med spänning på utrikesministerns svar. Kommer hon att stå upp för de mänskliga rättigheterna, eller väljer hon att blunda för Lukasjenkas övergrepp?

Läs Ohlssons riksdagsfråga här: Sanktioner mot Belarus efter valfusk

Regimen fuskade in oppositionspolitiker i parlamentet

Det belarusiska parlamentsvalet präglades som vanligt av omfattande fusk. Mot den bakgrunden har det i dag diskuterats flitigt inom den belarusiska demokratirörelsen kring hur man ska förhålla sig till det faktum att två oppositionspolitiker, Hanna Kanapatskaja och Alena Anisim, ändå lyckades komma in i parlamentet. Regimen vill uppenbarligen gärna att det ska framstå som ett tecken på demokratisering, något som bland annat EU efterlyst i Belarus. I själva verket handlar det dock snarare om att Lukasjenka helt enkelt ansåg det vara lämpligt att låta dem ”vinna” i sina respektive valkretsar. De kommer hur som helst inte att kunna utöva något reellt inflytande över parlamentets beslut.

I valkretsen där Anisim vann fanns inga oberoende valövervakare representerade. Däremot fanns det gott om sådana observatörer i vallokaler tillhörande Kanapatskajas valkrets, mycket beroende på att en av landets oppositionsledare, Tatsiana Karatkevitj, också deltog i kampen om dessa väljares röster. Därmed finns det också bildbevis på att fusket var omfattande även där, åtminstone i vallokal nummer 205.

När förtidsomröstningen i denna vallokal hade summerats under lördagen upprättades ett protokoll som signerades av bland annat den lokala valförrättningschefen, en viss Tarpanovitj. Enligt protokollet uppgick antalet förtidsröstande till 169 personer.

Men när det slutgiltiga protokollet publicerades efter söndagskvällens rösträkning – också det signerat samme Tarpanovitj – så hade den aktuella siffran plötsligt höjts till 501 personer, vilket innebar att det totala valdeltagandet översteg de 50 % som krävdes för att valet skulle betraktas som giltigt. De tillagda rösterna tycks ha fördelats proportionellt på de olika kandidaterna, till skillnad från de flesta liknande rapporterade fall, där motsvarande siffermanipulationer istället använts för att öka regimlojala kandidaters röstantal.

Slutsatsen blir att även Kanapatskaja fuskades in i parlamentet genom manipulation med valdeltagandet. Det utesluter naturligtvis inte att hon verkligen fick flest röster i valkretsen, något som emellertid är omöjligt att veta. Men det torde vara uppenbart att resultatet i parlamentsvalet inte bör ses som ett demokratiskt framsteg bara för att Kanapatskaja och Anisim hamnat i parlamentet. I den mån de blev invalda så var det nog inte i första hand av folket, utan av regimen.

Signerat protokoll, där det framgår att 169 personer förtidsröstat

Slutgiltigt protokoll, där antalet förtidsröstande istället uppges vara 501 personer

Konsten att inte låta genomskinliga valurnor förhindra fuskmöjligheterna

Trygg i förvissningen om att valresultatet hur som helst går att manipulera i önskad riktning i samband med röstsammanräkningen, gick den notoriskt fuskande belarusiska valmyndigheten med på förslaget att börja använda genomskinliga valurnor i vallokalerna.

Denna nyordning har dock onekligen försvårat det sedvanliga fuskandet en aning, särskilt den vanligt förekommande variant som går ut på att någon regimlojal valfunktionär under ett obevakat ögonblick kastar en massa röstsedlar i valurnan på en gång. Det ser liksom inte så naturligt ut när röstsedlar – som i teorin ska släppas ned en och en genom en smal springa i locket – hamnar i en prydlig hög i valurnan. Som jag skrev här på bloggen i går lyckades en oberoende valövervakare fånga just en sådan situation på bild under fredagen.

I en vallokal i en skola i Minsk kom hur som helst någon på ett kreativt sätt att åtgärda denna sårbarhet. Ytterligare kommentarer är nog överflödiga. Ibland säger en bild verkligen mer än tusen ord…:

Valfusk avslöjat – bunt med röstsedlar lades i valurnan

Så här såg det ut i valurnan, där röstsedlarna alltså ska släppas i en och en genom en smal springa i locket…

Den oberoende valövervakaren Jaraslau Navumenka räknade dem som kom till vallokal 625 i Minsk för att förtidsrösta i parlamentsvalet under fredagen, och kom fram till att det rörde sig om 42 personer. Enligt den officiella statistiken låg det emellertid hela 228 röstsedlar i valurnan vid dagens slut.

Mycket mystiskt, kan man tycka, men Navumenka blev nog inte så förvånad. Han hade nämligen också noterat att det i den genomskinliga valurnan plötsligt låg en tjock, prydlig bunt med röstsedlar, något som torde vara omöjligt att åstadkomma om man släpper ner röstsedlarna en och en genom en smal springa, så som reglementet föreskriver.

Belarus vill ordna hockey-VM igen

Belarus ansöker åter om hockey-VM

Det belarusiska ishockeyförbundet meddelade igår att man har lämnat in en ansökan om att få arrangera ishockey-VM 2021. En av huvudkonkurrenterna om värdskapet lär bli Finland (kandidaterna presenteras officiellt under andra veckan i september).

Belarus stod som bekant värd för hockey-VM 2014, ett mästerskap som hölls i en kontext av allvarliga människorättsbrott, och där bland annat arenabyggena uppfördes med hjälp av tvångsarbetande studenter.

I väntan på deportation, maj 2014, Minsks flygplats

För mig personligen blev det också en intressant upplevelse, då jag trots löften om visumfrihet under mästerskapet stoppades på flygplatsen i Minsk och hölls instängd över natten för att sedan deporteras tillbaka till Sverige dagen därpå. Händelsen fick stor massmedial uppmärksamhet och självaste president Lukasjenka tvingades ljuga ihop en historia om att jag varit delaktig i reklambyrån Studio Totals nallebombning av Belarus ett par år tidigare, som motivering till att jag inte släpptes in i landet.

Det aktuella mästerskapet – och den kritik som människorättsförsvarare riktade mot beslutet att förlägga det till Belarus – blev en väckarklocka för de svenska aktörer som är involverade i stora internationella idrottsevenemang, inte minst sponsorer och de olika svenska idrottsförbunden. Förhoppningsvis kommer detta också att få genomslag i hur svenska hockeyförbundet ställer sig till den belarusiska ansökan, när beslut ska fattas i frågan på det internationella förbundets kongress i Köln i maj 2017.

Belarus hoppas på Guds hjälp i OS

Förbön för belarusiska idrottsframgångar i Rio

Efter en svag belarusisk inledning av sommar-OS i Rio – inga medaljer till Belarus så här långt – hölls häromdagen ett möte med landets samlade trupp, lett av Belarus idrottsminister och vice ordföranden i landets olympiska kommitté. Ansvariga idrottsledare på plats fick ta emot kritik, men vissa positiva moment noterades trots allt också. Och för varje belarusisk OS-deltagare presenterades konkreta mål att uppfylla i de fortsatta tävlingarna, enligt ett pressmeddelande från olympiska kommittén, som för övrigt styrs av… …ja, just det, Aljaksandr Lukasjenka.

Belarusiska OS-deltagare får veta vad som förväntas av dem.

För att stärka chanserna till framgång under återstoden av OS vände man sig också till högre makter. Föreståndaren för den rysk-ortodoxa församling som finns i Rio höll i samband med mötet förbön ”för alla belarusiska idrottsmän och idrottskvinnor som deltar i OS”.

Frågan är väl dock om bönen hörsammas, särskilt med tanke på Lukasjenkas något märkliga förhållande till religionen. ”Jag är ortodox ateist”, lär han ha förklarat en gång i tiden. Under natten till fredagen förlorade hur som helst medaljhoppet  Uladzimir Samsonau bronsmatchen i bordtennisturneringen…