Archive for the 'Politik och samhälle' Category

Hej hå, hej hå, att bärga hö vi gå!

senokos

Redo för tvångsarbete

Internationella arbetsorganisationen ILO gav häromdagen Belarus en anmärkning på grund av det tvångsarbete som rutinmässigt förekommer i landet. En av formerna för detta tvångsarbete är regelbundet återkommande arbetsuppgifter som ligger helt utanför det anställningsavtal som arbetstagare och arbetsgivare ingått.

Samtidigt som ILO markerar det oacceptabla med tvångsarbete har myndigheterna i staden Hlusk skickat ut instruktioner till lokala offentligägda företag om att vissa av deras anställda ska skickas iväg till höbärgning. Varje deltagande person förväntas klara av 300 kilo hö och vara klar med sin uppgift senast den 20 juni. Totalt ska 1125 personer medverka enligt den detaljerade arbetsplanen, tillsammans beräknas de således få ihop 337 ton hö.

sena-glusk-60608

Störst lass tvingas ett kollektivskogsbruk och en kolchos dra, men även det lokala postkontorets medarbetare och en och annan banktjänsteman får dra sitt strå till (hö)stacken.

Diktaturkramare i Europarådet

rigoni

Andrea Rigoni

Den italienske politikern Andrea Rigoni är så kallad Belarusrapportör i Europarådets parlamentariska församling (PACE). I den egenskapen tog han nyligen initiativ till ett rundabordssamtal i Minsk om hur valprocessen i Belarus skulle kunna reformeras och förbättras.

De politiska valen i Belarus präglas som bekant av valfusk, och inte ett enda val sedan 1994 har godkänts av oberoende internationella observatörer. Det senaste presidentvalet i höstas var inget undantag. Än en gång förekom omfattande valfusk och det belarusiska folket berövades på så sätt återigen rätten att utse sitt politiska ledarskap i demokratisk ordning.

I sina offentliga kommentarer i samband med rundabordssamtalet gjorde dock Rigoni allt för att tona ner bristerna i de belarusiska valen. ”Vi försöker förbättra valprocessen i alla Europarådets länder, det handlar inte bara om Belarus”, sade han bland annat, som vore situationen där jämförbar med vilket europeiskt land som helst. Han talade sig också varm för samarbete och dialog med den belarusiska regimen, och det statliga propagandaorganet SB beskriver i sin rapportering hur varm relationen mellan Rigoni och den belarusiska centrala valkommissionens ordförande Lidzija Jarmosjyna tycks vara. Tidningen noterar bland annat att Rigoni hälsade Jarmosjyna med en hjärtlig kram, och att de således ”möttes som gamla goda vänner”.

Jarmosjyna har innehaft sitt ämbete i drygt 20 år och är alltså ansvarig för det valfusk som förekommit under alla dessa år. Hon har gång på gång gjort sig skyldig till allvarliga människorättsbrott, och är helt enkelt en grov förbrytare. Men henne vill alltså Europarådets företrädare samarbeta med istället för att ställa till svars. Det är ungefär som om finansminister Magdalena Andersson skulle bjuda in Hells Angels till diskussion om vilka momsnivåer som bör tillämpas i Sverige…

Det vore för övrigt intressant att höra vad de svenska ledamöterna i PACE anser om Rigonis agerande och uttalanden, vad tycker till exempel den svenska delegationens ordförande Jonas Gunnarsson (S), tro?

Ny rapport: Avskaffade EU-sanktioner ledde inte till förbättring i Belarus

100-Days-Belarusian-Rule-of-Law-Report-02-06-2016-632x894Idag är det precis 100 dagar sedan EU hävde sina sanktioner mot Belarus, i hopp om att därmed få landets regim att visa större respekt för de mänskliga rättigheterna. En analys genomförd av den tysk-schweiziska organisationen Libereco och Belarus främsta människorättsorganisation Vjasna visar dock på motsatsen. Visserligen har repressionen i någon mån blivit mindre synlig, men i vissa avseenden har trycket på oliktänkande snarare ökat sedan sanktionerna hävdes, liksom tillämpningen av dödsstraffet. EU gjorde alltså en total felbedömning när man först lindrade och sedan hävde sanktionerna mot de belarusiska människorättsbrottslingarna, och de farhågor som jag och många med mig gav uttryck för då verkar nu ha besannats.

Libereco och Vjasna har sammanställt sin analys i rapporten ”100 Days of Belarusian Rule of Law”. Man har även publicerat en kort sammanfattning av rapporten i form av ett pressmeddelande.

Analysen åskådliggörs också i ett antal så kallade infographics:

1 - 100 Days of Human Rights Violations

2 - Fines - A Source of Income for the Belarusian Authorities

3 - Death Penalty in Belarus since 2014

4 - 100 Days Freedom of Assembly

5 - Personal Integrity

6 - Top Ten Recently Fined People

7 - The Illusion of Liberalisation - Administrative Punishment in 2015 & 2016

 

 

Sveriges regering öppnar för FN-samarbete med den belarusiska diktaturen

fn sverige belarusSverige och Belarus diskuterar för närvarande möjligheten att inleda ett samarbete inom ramen för FN:s verksamhet. Det meddelar det belarusiska utrikesdepartementet efter ett möte mellan Sveriges ambassadör i Belarus, Martin Åberg, och Belarus vice utrikesminister Valjantsin Rybakou.

Vi i Östgruppen är kritiska till planerna, och anser att ett politiskt samarbete med den belarusiska diktaturregimen inom FN bör vara uteslutet, särskilt som Belarus vägrar samarbeta med FN:s människorättsinstitutioner.

Belarus har fällts av FN:s människorättskommitté i omkring hundra fall, men vägrar konsekvent att verkställa FN-organets beslut, trots att man är skyldig att göra detta. Den belarusiska regimen samarbetar inte heller med FN:s utsedde specialrapportör för Belarus, som inte ens tillåts resa in i landet. Istället för att diskutera samarbete med Lukasjenkaregimen bör Sveriges regering därför verka för att Belarus ställs till svars för sina kontinuerliga brott mot FN:s regelverk.

Den plötsligt uppkomna diskussionen om ett FN-samarbete mellan Sverige och Belarus sammanfaller i tid med slutspurten i den svenska regeringens kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd, och det ligger förstås nära till hands att misstänka en koppling. I så fall är det ett sorgligt exempel på hur Sveriges regering gör avkall på sitt engagemang för mänskliga rättigheter i syfte att stärka sina chanser i FN-omröstningen.

Läs också: Vågar Sverige anmäla Belarus till FN:s människorättskommitté?

 

Amnesty Press om årets Belarusdagar

Amnesty Press Belarusdagarna 2016Missa inte Vera Häggbloms reportage i Amnesty Press om Östgruppens Belarusdagar som gick av stapeln i Stockholm häromveckan!

Ny domstolsfars i Minsk

kulakou

Leanid Kulakou

Demokratiaktivisten Leanid Kulakou dömdes idag till böter på motsvarande 5 000 kronor för sitt deltagande i tre olika protestdemonstrationer.

När domen föll konstaterade Kulakou att han inte hade de pengar som behövdes för att betala böterna, och han bad därför domaren att istället döma honom till fängelse. Domaren avvisade emellertid denna vädjan, med motiveringen att Kulakou inte kunde fängslas eftersom denne inte begått något lagbrott.

– Men varför fick jag då böter? undrade Kulakou.

– För att du deltagit i fredliga aktioner, löd domarens svar.

 

Passtämpel – otillräckligt alibi?

matskevitj och hans pass

Uladzimir Matskevitj bevisade sin oskuld och avslöjade två ljugande polisvittnen. Inte tillräckligt för domaren, dock…

På tisdagen gick ännu en i raden av alla politiskt motiverade rättegångar av stapeln i Belarus. I strid med FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter dömdes flera regimkritiker till böter för att ha deltagit i en protestdemonstration den 15 februari.

I ett av ärendena blev det dock inte som regimen hade tänkt sig…

Den kände oppositionsprofilen och filosofen Uladzimir Matskevitj var en av dem som satt på de anklagades bänk. Två poliser ur landets specialstyrka var kallade som vittnen och de försäkrade båda två att de sett Matskevitj hålla en banderoll med texten ”Jag vill ha ett arbete!”.

Matskevitj å sin sida har ända sedan kallelsen till rättegången kom hävdat att han inte alls var närvarande vid demonstrationen. Men bland dem som känner till vedertagen praxis i belarusiska rättssalar – där falska vittnesmål från poliser regelbundet förekommer, och där de regimlojala domarna alltid utfärdar sina domslut i enlighet med dessa vittnesmål, oberoende av trovärdighetshalten i demsamma – var det nog inte många som trodde att den åtalade skulle ha en chans.

Nu råkade dock Matskevitj ha ett trumfkort på hand, vilket han lämpligt nog spelade ut direkt i rättssalen, direkt efter de båda polisernas vittnesmål: Han visade upp sitt pass, där gränskontrollstämplar bevisade att han i själva verket inte ens befunnit sig i Belarus under den aktuella dagen, utan i grannlandet Polen. Alibit styrktes ytterligare av de flygbiljetter som han använt till sin resa. ”Schack matt”, som en observerande människorättsförsvarare skrev i sin direktrapport från rättegången. Och Matskevitj krävde nu att de båda poliserna skulle ställas till svars för att ha avgett falskt vittnesmål.

Men så lätt ger förstås inte diktaturregimen vika. De avslöjade polisvittnena insisterade på att de hade rätt i alla fall, trots att de blivit överbevisade. Och domaren konstaterade att Matskevitjs oskuld trots allt inte var ställd bortom allt tvivel, varför ärendet återremitterades till åklagarmyndigheten för ny prövning(!). En friande dom upplevdes förmodligen som ett alltför drastiskt och ovant steg att ta…

Sannolikt kommer fallet att läggas ned inom kort. Händelsen i sig visar dock med all önskvärd tydlighet vilken bedrövlig nivå det belarusiska rättssystemet befinner sig på.


Ales Bjaljatski berättar själv

Spela ”Tystade röster”!

Arkiv

wordpress stats plugin

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 26 andra följare

%d bloggare gillar detta: